Det har snart gått ett år sedan allt det där. Det har gått både fort och långsamt på samma gång. Helt klart har det varit det tuffaste och jobbigaste året under mitt liv. Sen hade jag såklart önskat att jag vid det här laget kunde lagt sjukdomen bakom mig och låta livet gå vidare. Men nej, så blev det ju tyvärr inte. I somras fick jag först beskedet att cancern spridit sig vidare till skelettet och bara en månad senare fick jag även besked om att det finns spridning till levern också.
Ibland slår det mig att den här hemska sjukdomen som jag har kanske gör att jag inte längre lever om ett år. Jag borde ännu mera försöka ta tillvara på allt det som är BRA med hösten och njuta av den så gott som går istället för att tycka att årstiden är allmänt tråkig.
För trots allt så är soliga färgglada höstdagar bland de vackraste på hela året! Denna hösten har i och för sig inte bjudit på särskilt många soltimmar, men de kanske kommer. En annan sak som är riktigt mysigt på hösten är att tända ljus och små lampor när det är mörkt ute. Likaså att spendera kvällen i soffan under en varm och gosig filt.
Den här fina krukan med blommor har jag fått av min moster Birgitta.
Härliga färger och växter som gör en glad!
Ljung och Cyklamen.
På kvällen lyser de här lamporna ute (och om någon undrar vart vi har köpt dem så finns de i mina föräldrars butik, 2-pack för 79:-).
Solljuset laddar upp dem på dagarna och sen lyser de när det är mörkt.
Detta kan vara min sista höst. Men självklart hoppas jag ju att det inte är så. Jag hoppas såklart att cancermonstren inte gillar medicinerna jag får och att de ligger lågt och gör sig så osynliga som möjligt lääänge till!
15 kommentarer:
JA det hoppas jag och alla med mig att du ska få uppleva många höstar och att "monstret" går i dvala
Linda tänker på dig och beundrar dig
Kram Åsa
Alla årstider har ju sin charm även om man kanske gillar en årstid bättre än en annan.
Just som du skriver så är det härligt med tända ljus och att krypa upp i soffan nu när mörkret sätter in!
Självklart så hoppas vi att du får många år till att njuta av våra årstider och din familj!
Vilken underbar blomma du har fått!
Massa kramar!
STOOR KRAM! Må du uppleva många fler höstar!!!
Kramar om!
Jag avskydde hösten o julen (fram till februari) men i år så uppskattar jag varje dag, varje vecka o varje måndad som en skänk från ovan, o det är precis vad det är. Det kan vara den sista dagen för oss alla.. Capre Diem gäller oss alla.. oav cancermonster eller inte. Själv ska jag på begravning av en vän på fredag.. han gick bort för tidigt "bara så där" i sömnen :-(
Jag hoppas att du får flera årstider med din man o dina barn. Likväl vi alla andra. Capre Diem allihopa
Många styrkekramar!
Jag har heller inte tyckt hösten förut men den här hösten njuter jag av den på ett annat sätt. Färgerna är helt fantastiska. Och jag säger som de andra, att jag hoppas att du får uppleva massor med höstar framöver. Stora kramar
Jag har alltid tyckt om hösten, alla färgerna och den klara luften. Jag hoppas och tror att du ska få uppleva många härliga höstar.
Styrkekramar
Ingen av oss vet när vår tur kommer...men vi kan alla njuta av varje dag och försöka göra det bästa av den! Inte skjuta upp att göra "det och det", utan leva fullt ut och fånga dagen.
Nu är jag dubbelt så gammal som du är, har vuxna barn...men ett barnbarn som haft det svårt och behöver mig några år till....så jag
kämpar på ett tag till....:)
Mina sjukdomar är inte akut dödliga men troligen på sikt(fast jag är ju redan ganska gammal förstås:))...är glad för varje dag jag får.
Men inser att du är i en helt annan sits....hoppas du får många år till med din familj...kram!
Stora varma kramar till dej idag!!
Jag hoppas verkligen du får många år till att njuta av hösten!
Kram
Hoppas verkligen att du får uppleva många fler årstider.Du verkar så otroligt stark. Många kramar Eva.
Tänker på dej!
Vi Hoppas innerligt att cancern monstren krymper.
Att du får många, många härliga och fina årstider att se fram emot.
Varma kramar från Lotta & Ante
Hösten kan vara mörk och tung men också mysigt med tända ljus.
Hoppas medicinen tar bort de dumma monstren så du får uppleva många fina och mysiga höstar.
Massa Kramar
Jag har någonstans erkänt för mig själv att jag kanske dör snart. Jag har förlikat mig med döden och jag tror att det har gjort att jag inte har någon ångest inför tanken på döden. Inte nu i alla fall. Vid några tillfällen under min behandling mådde jag fysiskt så dåligt att hade döden knackat på då så hade jag följt med.
Nu är jag i grunden positiv och har av läkarna blivit informerad att många lever tio år efter diagnos av återfall. Jag har något i lungan som dom inte tror är cancer. Annars är hela ryggraden, revben och bäckenet fullt av metastaser. Minst, för jag vet inte hur det ser ut i resten av kroppen. Jag tänkte bli en av dom som lever i 10 år till. Och tänk på vad forskningen gått famåt tills dess. Då finns det mediciner som ger oss 10 år till. Du måste tro att du tillhör den grupp som cancern inte får ta. Jag förstår så väl hur du känner och om jag kunde ta bara det minsta lilla av din ångest skulle jag göra det. Och i smyg kasta den i sjön så du slapp få den tillbaka.
Jag vill bara be dig att inte ge upp hoppet om ett bra och långt liv. Jag har nu gått minst två år med mitt återfall och det står stilla.
Varma kramar Annelie
Jag tycker bättre om hösten för då närmar vi oss julen som jag älskar, det är min bästa tid. Vi är många som verkligen hoppas att du är kvar nästa höst och många höstar efter den, Cancermonstret måste bara försvinna.
KRAMAR Lisbet
Hej Linda! Jag har följt din blogg ett tag,men inte lämnat nån kommentar så det är dags för det nu! Jag hoppas innerligt att du få många många år till tillsammans med dina 4 barn och din man. Du verkar vara en kämpe enda ut i tåspetsen,fortsätt med det. Förstår att det är tufft ibland men de där elaka cancermomstren ska INTE vinna över dig! Jag sänder massor med varma Kramar till dig. Kraam S
Skicka en kommentar