torsdag, juli 29, 2010
REDAN DAGS!
I morse ringde de från strålbehandlingen och undrade om jag kunde komma dit redan i morgon. Så nu har jag fått en tid där och planen är att behandlingen startar redan nästa vecka. Så den drar med andra ord igång snabbare än vad jag hade räknat med. Känns lite jobbigt att än en gång behöva åka till sjukhuset varenda dag. Ska få denna behandlingen tio gånger. Men samtidigt är det ju skönt att få det gjort och jag hoppas att det onda snart ger med sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
15 kommentarer:
Ja det är lika bra att dra igång så snabbt som möjligt men jag förstår att det är mycket tungt. Det är illa nog att ha cancer och allt vad det innebär och så har du småbarn som hela tiden behöver dej, jag beundrar dej och din kraft. Många kramar från Lisbet
Hej Linda! Jag hamnade på din blogg av en slump idag. Satt och slösurfade på jobbet. hmpf.. så får man väl inte göra? :) Jag har läst och kollat runt. Jag blir berörd av ditt mod! Jag önskar dig och din familj all lycka och välgång. Du verkar vara en kvinna med jävlar anamma och ett stort "go". Sen har du säkert ett rent h-e många gånger. Jag tror på dig! Kram Ewa
Oj, här var det snabba puckar.
Hoppas detta gör susen så du slipper den hemska smärtan.
Men jag kan tänka mej att det inte känns så lockande för din del , i och med att du precis avslutat en omgång.
Stor kram från mej
Hej Linda! Det var verkligen jättetråkigt att läsa om att cancercellerna har "ravefest" inne i din kropp. Jävla skit cancer. Jag tycker att du är stark och modig, även om jag förstår att det känns tungt.
Jag får också zoladex och brukar sätta på emlaplåstret 1,5 timme innan (tror att det bara står 1 timme på förpackningen) de ska sticka. Tycker att det hjälper bättre då, för nålen är verkligen tjock. Lycka till med strålningen och hoppas att den hjälper. En stor Kram Anna
Hej Linda!
Du är en hjälte!
Jag vill dela med mig av tankar jag haft då jag själv väntade på svar från skelettscint.
Min cancer är HER2-positiv. För en fyra, fem år sedan behandlades inte detta. Det gjordes ett stort genombrott och läkemedlet Herceptin började användas på patienter som jag. Överlevnaden för en HER2-positiv (om vi inte se till andra faktorer) har gått från 19% till 55%. Detta pga av forskning.
Med skelettmetastaser från Bröstcancer kan man leva länge. Vet en kvinna som efter 15 år har ett helt ok liv. Men tänk, om överlevnaden för HER2-positiva förändrats så mycket på ganska få år, vad kan då inte hända inom forskning på metastaser.
Nu var jag tack och lov frisk i skelettet, men varje gång jag blir rädd försöker jag tänka på detta.
Så bra att du har en insamling och hjälper till med medel till forskning.
Kram
Viktoria
Ja, det får vi verkligen, hoppas ingen ska ha behöva ha ont!
Vet inte riktigt hur jag hamnade på din fina och läsvärda (tankvärda blogg).
Hoppas det är fler män än jag som skriver här, bröstcancer berör oss också i högsta grad, verkligen och då pratar vi inte om att man eventuellt måste ta bort ett eller två bröst på våra partners!
Har under snart två års tid försökt att dra igång en lite tuffare patientförening inriktad på smärtproblematik och det känns många gånger mycket problematiskt.
Min Fru som inte lider av någon direkt dödlig åkomma men medicinerna är skadliga i längden är den egentliga orsaken till att jag drog igång bloggen www.jernsaxen.blogspot.com , lustigt nog så blev det inte så många kommentarer på den, men desto fler mail i olika former, många ifrån cancerpatienter.
Var under en period arbetslös och då bodde jag i princip vid datorn!
I höst ska jag göra ett nytt allvarligt försök att få smärtföreningsarbetet att rulla på, det är en viktig fråga.
Gillar dina rader där du säger att du inte tänker lägga dig och dö, utan att kämpa"
Håller med anonym här ovan som skriver att du verkar vara en kvinna med ett jävlar anamma och ett stort "go". Anonym skriver ju också att du säkert har ett rent h-e också många gånger. Vi är alltså fler som tror på dig, lycka till är väl lite fånigt att skriva, men ha det så bra som det någonsin går!
Klickar du på min anvsändare så hamnar du inte på Jernsaxen bloggen, jag sitter och skriver på min lite lätsammare blogg just nu, fast allvaret finns där på lut, fast inte alla ser det, man ser det man vill se!
Kram ifrån en som kallar sig Oumberlig fast min fru säger att jag är mest Omöjlig, kan vara ett bra drag ibland när man jobbar emot ett vårdsystem som många gånger fungerar helt klanderfritt och heltfantastiskt, men ibland fallerar helt!
Som sagt ha det bäst och Kram!
Men så lessen jag blir när jag läser bakåt och ser att du har fått ca i skelettet oxå. Kan bara be att den nya behandlingen ska var effektiv och att dina smärtor ska ge vika.Blir så glad att du inte ger upp. Tänker på din familj oxå. Orden blir så fattiga i en sån här situation. Men du är en modig kämpe med så mkt i dig att dela vidare till andra. Kramar din bröstsyster <KRISTINA
Skönt att få behandling så snabbt, men ändå väldigt jobbigt att dra igång så snabbt igen. Hoppas verkligen att du mår bättre sen!! Tänker på dej varje dag, fast vi inte känner varandra. Har berörts mycket av din berättelse. Kram!
Åh, Linda vad ledsen jag blir för din skull :(
Inte ska du behöva ha ont eller gå och fundera på när din tid är slut. Du ska ju vara en lycklig ung mamma och strax en lycklig vacker brud.... det andra borde inte finnas där för att grusa din glädje.
Nu säger vi tillsammans som Alfons - "stick du stygga spöke, för du finns INTE"
Kram och styrka i kampen!
Lena i Partille
Hopas att smärtan i ryggen ger med sig snabbt med strålningen. Tänker på dig och din familj. Kram från Heidi
Lider så fruktansvärt med dig, finner inga bra ord, annat är fortsätt att kämpa, så som du gör!
Massor med tankar o kramar
Marie
Tänker mycket på dig, Linda.
Hoppas din smärta i ryggen försvinner och att du kan ladda om för ytterligare strålbehandlingar.
Du är ett föredöme, du är fantastisk.
Kram,
Anna
Linda
Dina prövningar bara fortsätter,finns då ingen rättvisa här i världen !
Men du har helt rätt inställning !
Det här ska du fixa, du får din styrka hos dina barn å din sambo.
Dom behöver dig mer än allt !!!!
Superstyrkekramar till dig, Linda !
Inger M
Hej Linda!
Följer din blogg varje dag men har vart på sommartorpet nu 1.5 v. Vilket tråkigt besked jag kom hem till. Lider så med dig. Jag hoppas att det onda i ryggen försvinner och att du får må så bra du kan. Förstår att du är less på sjukhus. Med all rätt!
Du är fantastisk!
kram
Ja, det är väl lika bra att dom sätter igång bums. Förstår att det måste vara urtrist att åka dit varje dag, men jag tycker ändå att dom gör rätt i att börja direkt! bamse kram på dej Linda! /Mima
Skicka en kommentar