torsdag, juli 29, 2010

DAGENS BESÖK PÅ VÅRDCENTRALEN

Nu har vi varit en sväng på vårdcentralen. Blev flera ärenden dit på en gång! Först fick jag min Zoladex-spruta. Inte den sötaste lilla sprutan jag sett! Kan föreställa mig nu hur det känns för små kattungar att bli chippade. Det är nämligen ett litet implantat som sitter i sprutan så nålen är ganska grov. Trots Emla-salva sved det till rätt ordentligt och blödde en stund efteråt. Och den här sprutan ska jag ha var 4:e vecka... fy katten!! :-(



Sen var jag inne på labbet och tog ett blodprov. Skulle egentligen ha tagit det igår men de missade det. Det gick snabbt och smidigt.

Och sista anhalten på vc var inne hos läkaren med W. Han sov inte så bra i natt utan vaknade och skrek, och hela morgonen har han varit arg och ledsen om vartannat. Han har tagit sig för ena örat och skrikit "aj aj aj", så jag misstänkte att det kanske kunde vara öroninflammation eftersom han varit förkyld till och från ganska länge.

Dessvärre gick det inte se särskilt bra i örat. Han hade en stor vaxpropp där som täckte för hela hörselgången. Hon försökte suga ut den, men det gick inte så bra. Den satt fast och W tröttnade ganska snart. Så nu ska vi behandla med Revaxör och komma tillbaka på måndag för att ta en ny titt i örat. Antingen kan det vara en inflammation där innanför vaxproppen eller så är det proppen i sig som irriterar och gör ont. Hoppas det snart blir bättre. Det är tufft med sjuka småbarn samtidigt som man själv inte mår bra.


W valde ut ett klistermärke med en höna på.





Usch vad trött jag blev nu. Huvudet gör ont och känns tungt som en tegelsten.

4 kommentarer:

Emelie sa...

Skickar en stor kram till er!

Lotta A sa...

Aj aj, det lät inget vidare med Williams öra.
Tänker på er alla.
Kram från Lotta

kerstin sa...

Synd om William,hmm förstår att ditt huvud känns tungt nu
efter den här dagen
men Linda håll ut
kram kram

maria sa...

ojoj, så jobbigt för lilla W. vilken tur att man får ett klistermärke varje gång man är hos doktorn. åke har en hel radda med märken som han satt fast på sin säng ...

usch, förutom att du har en hemsk sjukdom så tycker jag galet synd om dig som måste ta sprutor och blodprov hela tiden. det är så läskigt. det värsta är ju att man aldrig vet innan hur det kommer att kännas. en del sticker hur smidigt som helst och en annan gång kan det göra jävulskt ont. usch.

stor kram!!