onsdag, juli 28, 2010

DÖ AV - OCH LEVA MED - CANCER

Dagens läkarbesök är avklarat. Provsvaren kom medan jag var på sjukhuset idag och de visade klart och tydligt att det finns bröstcancerceller i mitt skelett. Spridning till ryggen. Metastaser. Skit också! :-( Bröstcancern trivdes tydligen alldeles för bra i min kropp för att överge den och försvinna. Detta besked var inte särskilt oväntat med tanke på hur ont jag har, men som ni förstår inte heller ett särskilt roligt besked. Jag kommer troligtvis aldrig bli frisk från min bröstcancer!

Sjukhusbesök, behandlingar, undersökningar, väntan... ja, allt det som varit en tråkig del av mitt liv den senaste tiden kommer med andra ord att fortsätta vara det. Hade så gärna velat se ett slut på allt detta någon gång. Man kan till exempel tycka att alla stick och sprutor borde göra en härdad någon gång, men jag hatar fortfarande nålar av alla de slag. Står oftast ut och tar dem ändå för att jag måste, men tar helst ett Emla-plåster innan om jag vet att jag ska bli stucken.

Ja, vad händer nu?! Just idag händer väl inget särskilt. Vi ska hem till mina föräldrar ikväll och äta god mat. Betydligt trevligare än tråkiga sjukhusbesök. Men framöver händer det en hel del.

Det första jag kommer börja med är hormonbehandling eftersom min cancer är hormonkänslig. Detta var inplanerat sedan tidigare. Det är positivt att den är hormonkänslig eftersom det då finns ytterligare sätt att behandla den. Men det är sprutor och tabletter som ska tas under flera år och de är inte helt utan biverkningar har jag ju förstått. Kan känna av klimakteriebesvär bland annat (å andra sidan kanske jag aldrig blir en tant som får uppleva såna besvär på naturlig väg). Äggstockarna stängs på medicinsk väg av så att de inte producerar östrogen.


Blivande klimakterie-kossa?! Då kanske jag och blivande maken kan svettas ikapp sen då? Jag fryser jämt och han är alltid varm.

Sedan kommer jag få remiss till ögonkliniken, en remiss till sjukhustandläkaren och en remiss för röntgen av kroppen (som hade något speciellt namn som jag inte minns just nu). Jag har nog gjort nästan alla sorters röntgen utom just den. Kan förresten varit skiktröntgen den kallas nu när jag tänker efter?! Hur som helst sa min läkare att man brukar komma ihåg om man gjort den eftersom man ska dricka 1½ liter kontrast.

Metastaserna i ryggen kommer strålbehandlas. Exakt när och hur vet jag inte riktigt än. Kanske blir det enstaka behandlingar eller så en behandling under ett par veckor. Kommer få veta mer sen. Känns rätt surt att veta att man snart måste tillbaka dit när man just avverkat 25 strålbehandlingar och precis blivit klar med dessa.

Jag kommer även få en medicin som jag har för mig heter Zometa. Det är iallafall något som ska stärka skelettet och förhoppningsvis även kunna bromsa upp spridningen. Kommer få den i dropp på sjukhuset.

Sen så har jag fått kalcium/vitamin D-tabletter utskrivna. Äter en just nu. Tuggtabletter. Fy skrutt vad äckliga. Blir som ett knastrigt mjöl som fastnar i hela munnen. Ska ta en morgon och kväll, men det kanske man råkar glömma bort ibland?! Man kanske kan dela den i småbitar och svälja dem istället?

Har även fått mera smärtstillande. Ska testa en annan långtidsverkande sort som jag kan ta morgon och kväll, men i övrigt är det samma tabletter som innan.


Funderar snart på att öppna ett eget litet Apotek här hemma.

Att bota min cancer går inte med de behandlingar som finns idag (men glöm inte bort min insamling, med forskningens hjälp kanske det finns ett botemedel i morgon?). Exakt hur långt mitt liv kommer att bli vet jag inte och det var inte heller något jag fick svar på idag. Hur länge kommer du att leva? Nä, det är förmodligen inget du kan få svar på heller. Kanske är det lika bra att inte veta. Men det finns flera olika behandlingar som kan bromsa skelettmetastaser och förhoppningsvis kommer jag bli smärtfri efter strålbehandlingen. Längtar verkligen efter att slippa ha ont och behöva ta så mycket smärtstillande tabletter.

Det som nästan känns värst är att våra barn kanske kommer förlora sin mamma medan de fortfarande är barn. Jag SKA ju leva länge till, men bara TANKEN på att kanske en dag inte finnas kvar här för min familj är hemsk och känns orättvist. :-( Usch, de där mörka tankarna stoppar jag undan nu. Orkar eller vill inte ens tänka på det.

Nej, viktigast är att LEVA! Ofta går man bara och tänker på allt man skulle vilja göra, men nu känns det faktiskt ännu viktigare att verkligen göra det man vill! Mycket har jag redan hunnit med i mitt liv. Jag är oftast rätt spontan av mig och har gjort det ena och det andra som fallit mig in, men fortfarande finns det såklart en del drömmar jag vill förverkliga.

Just nu står W här intill mig och har en önskan om något han vill - nämligen gå till lekparken och gunga! Så det ska vi göra nu... :-)

64 kommentarer:

Ima sa...

Du är så härlig tjejen!
Såå stark och med en så otrolig kämparinsats, hela tiden!
Fortsätter följa och beundras av dig, din styrka och din skönhet!

Bc syster Ima från listan

äppelblomman sa...

Linda... Det gör mej så ont att läsa detta. Jävla cancer helvete. Jag vet inte vad jag kan skriva eller säga här. Men jag finns här... Även om vi inte "känner" varann i verkligeheten så käns det ändå som om vi känner varann genom våra bloggar!!
Stora varma och styrkekramar till dej och din fina familj!! ♥

Fotograferande Maria sa...

Linda mina tårar ramlar för dig och för hela familjen! Så orättvist det är!!! Jag lider med dig och all smärta och alla behandlingar du får utstå. MEN DU SKA LEVA LÄNGE!! Forskningen gå frammåt hela tiden och snart har de ett botemedel mot cancer, hoppas vi. Hoppas du kan få bättre smärtlindring nu så du kan njuta av barnen, sommaren och det kommande bröllopet! Stt LEVA som du skriver är det viktigaste. Hoppas vi ses på fredag. Många kramar Maria
http://mariasdagbok.blogspot.com/

Anonym sa...

Linda, det finns inga tröstande ord att skriva, men en sak vet jag:
Cancermonstret har fått en motståndare i dig - vilken kämpe du är!!

Många tusen kramar/Gunilla N

m i l l a h . s e sa...

Usch Linda, jag blir så ledsen när jag läser... Livet är så orättvist, du skulle ju vara frisk nu, cancerhelvetet skulle vara puts väck!!!
Jag hoppas verkligen att forskningen går FORT framåt, och att du kommer att få leva länge och må så bra som möjligt. Du finns i mina tankar.
Varmaste kramar!!!

Ingela sa...

Det är så svårt att hitta något bra att skriva. Herr C är verkligen obönhörligen orättvis! Men du är en kämpe och nu när ni vet vad det är, går det att sätta in rätt behandlingar. Vi håller alla tummar, tår och tassar härhemma för att du först och främst ska få bli smärtfri!
Varmaste styrkekramarna!
Busan

Anonym sa...

Det finns inte mycket att säga.Cancermonstret är en eländig sjukdom och Linda du har gjort en stor insats med att samla in så mycket pengar som går till forskning så att det snart kanske finns något botemedel mot cancer.Du ska veta att mina tankar är hos dej och din familj, och som du skriver så har du helt rätt ingen vet hur länge vi lever till, vi vet inget om morgondagen utan man ska nog försöka leva mer i nuet än vad man gör,Jag vet att Du är en kämpe och du kommer finnas här hos oss länge än.Kämpa på Linda.
Massor med kramar från oss Inger och Bosse

Klara sa...

Skruttdummaskitfjantigasjukdom. Sådetså.
Glöm inte att i ditt apotek ställa in; massa glass, kakor och praliner. De behövs för att dämpa smaken, eller hur? Visst visst?

Jenny sa...

Du är helt otroligt Linda, vet du det!?? Förstår att det inte känns så just nu, men det lyser igenom i det du skriver att du är stark och positiv!!
Tusen kramr till dig och din familj!!

EN MÖLNBOBOS LIV - MELVINS MAMMA sa...

SKITcancer!

Skickar en stor styrkekram! Känns skönt att läsa att det är GO i dig trots negativa besked.

Ulle sa...

Vill bara skicka över massa med styrke kramar. Livet känns så orättvist. Hoppas du snart slipper ditt ryggonda. Och att cansern håller sig slumrande.

Mirage sa...

Men vad ledsen jag blir för din skull :(....KRaM

Anne sa...

Hittar inte de rätta orden liksom. Kan inte annat säga än att jag tänker på dig och de dina.

Många kramar.

Anne

Lotta A sa...

Linda !
Det känns inte som jag kan finna de rätta orden.....
När jag läser allt du skrivit , så blir jag så oerhört ledsen för din och din familj skull.

Har bara konstaterat att livet är så orättvist, varför drabbar detta just dej.....?

Kunde det inte var nog nu, efter allt trist som du kämpat dej igenom.
Du som är mitt uppe i livet med familj och små barn.

Hoppas läkarna kan hjälpa dej på
allra bästa sätt, både genom behandlingar och bra smärtlindring.
Så du slipper all hemsk smärta.

Vi tänker på er båda.
All styrka till er.
De varmaste kramar från:
Lotta & Andreas och Barnen

Pysslan sa...

Usch....jag blir så ledsen för din skull. Det var verkligen tråkigt att läsa. Jag känner med dig och din familj. Jag skickar massor med styrkekramar och kraft. Tycker att du är fantastisk! Kram Heidi

Anonym sa...

Åh Linda jag gråter och samtidigt tycker jag du är så fruktansvärt stark. Du sätter ord på pränt som vi andra knappt ens vågar tänka.
Bamsekram till dig och din underbara familj.
Kicki (okt99)

Inkan o Ligan sa...

Läser din blogg varje dag.
Svårt att finna ord att skriva.
Inte beklagande utan försöka hitta lagom uppmuntrande tillrop.
Usch, det är så svårt.
Iallafall, Ligan gör frivolter och säger att du kommer bekämpa cancern länge.
Det sista som dör är ju hoppet och tron kan ju försätta berg juh.
Och även om inte berget flyttar på sig så kanske en mängd småstenar gör det. Kram Inkan o Ligan

Mamma Svartvit sa...

Tänker på dig och din fina familj.

Du är stark och vacker och man kan inte annat än beundra ditt mod.

Hoppas du så fort som möjligt slipper ha ont så du kan koncentrera dig på allt de fina och positiva som finns i ditt liv.

Kram

kerstin sa...

Nu måste jag svära fast jag har bestämt mig att sluta men nu så
Jävla objudna gäst idin kropp
F A N !!!!
ÅÅ Vad tråkigt känner,lider Kämpar med dig
Bamse kram till dig
Styrka till din blivande man och barn
Vi ska besegra skiten eller hur?
puss kerstin

Anonym sa...

Usch, vilket tråkigt besked du fått. Lider med dig och din familj. Jag kan inte fatta var du får din kraft och ork ifrån så du kan "låta" så positiv mitt i alltihopa. Även om vi inte känner varandra så hojta till om du behöver hjälp med något. Christina

Mella sa...

Finner inga ord att skriva! Men vilken KÄMPE du är! Tänker på dig o din familj!

Sänder massa stärkande energi!

Mia sa...

Åh vad ledsen jag blir. Har följt dig först på AfF och sedan här. Trodde verkligem inte det skulle vara cancer i ryggen också för du har fått din beskärda del redan.
Många kramar
Nerthus från Februaribarn -10

EM. sa...

Vill bara skicka ett antal styrkekramar!

//Em.

Ulle sa...

Linda - du är en härlig kämpe, den bästa mamman till dina barn! Mina varmaste kramar till dig i detta svåra! Jag önskar att jag kunde bära lite av din börda. KRAM!

Annelie sa...

Fan, fan, fan! Jag hoppades att det skulle vara något annat i din rygg även om jag hade mina misstankar. Strålningen kommer dock hjälpa mot smärtorna. Jag blev strålad sex gånger och det mesta av smärtan försvann. Jag blev verkligen ledsen att läsa dina ord i dag. Jag är ju i samma sits som du och jag vill ju finnas där för mina barn. Dina barn är ju så små och ja, vad ska jag säja. Tänker på dig och önskar dig all styrka nu i det svåra.
Varma hälsningar
Annelie

Anonym sa...

Det är en sån jävla sjukdom somskapar så mycket lidande för de drabbade och deras anhöriga. Jag gråter när jag läser din text - du är så stark och jag hoppas att du orkar kämpa!

Massor med styrkekramar //Anna

Amy sa...

Fy fan för cancer !! Tänk om man kunde fy ut sin ilska på just cancern :@

Jag tänker på er!! Förstår att det är jobbigt för dig.. Kämpa på, du är stark!

Lisbet Lindell sa...

Det finns inga ord som kan ta bort cancern, det är så himla orättvist och jag vet inte vad jag ska skriva, jag vet att du kommer kämpa och du har många som hejjar på dej och kämpar med dej och din familj.
Stora styrkekramar till dej och din familj, /Lisbet

Helene sa...

Kramar från mig

Helene j stockholm med samma diagnos

Ellen sa...

Vidrigt! Det är vad det är!

Håll ut, kämpa på, LEV!!!

Och vad gäller de äckliga tabletterna, krossa dem och blanda med en tesked god SYLT! Det brukar fungera fint! :)

Var rädd om dig! KRAM!

Ludmilla sa...

Djävla skit!!!!!!!!

Jag känner en stark ilska och sorg! Jag skriver mer i ett mail!

Anonym sa...

Läser din blogg nästan varje dag, trots att jag inte känner dig. Jag har gripits av ditt öde. Känner igen mig i dig, samma ålder, liknande livsituationer. Tänker ofta att det lika gärna kunde vara jag. Ingen av oss vet när vi ska dö som du skrev, men din blogg hjälper mig att leva i nuet, att få perspektiv på livet. Tack för att du delar med dig av det svåra! Jag grät idag när jag läste din blogg. Fasen, vilket jobbigt besked! Skönt att du verkar kunna skjuta det åt sidan ett tag ändå. Dina fina barn ger dig verkligen all anledning att kämpa mot denna hemska sjukdom!! Hälsningar från Lina

Emelie sa...

Vet inte vad jag ska skriva...
Skickar en stor kram till dig och din fina familj!

Gårdagen är historia.
Morgondagen blir en överraskning.
Dagen idag är en gåva.

Det är viktigt att leva i nuet.

Kramar från Emelie

Grabbarna bus är: sa...

J*vla skitcancer! Får man säga så?! Jag sitter nu o gråter för din, dina barn o din mans skull o så ledsen även att du ska ha så ont.
Stor styrkekram till dig fast jag ser i din text att du har en styrke o det ger mig glädjetårar. Underbart! Carpe diem o gunga på :)

Kram

Anonym sa...

Har svårt att hitta ord. Jag fann din blogg när jag själv fick bc, nästan samtidigt som du.
Så stark och en sådan kämpe du är!
Jag håller alla tummar för dig.
Kram

Linda Vestman sa...

Kramar om och hittar inga ord.
Finaste Linda....

malinj80 sa...

Jag blir alldeles gråtfärdig när jag läser! Du Min vän får inte försvinna!
Kram

maria sa...

men herregud linda, så overkligt hemskt! jag har ju följt dig länge, långt innan detta kom upp, pga av våra killars "samma" ålder - och därför känns det så overkligt att du numera skriver en "cancerblogg". och att det bakom bloggen finns en tjej, som har ett liv liknande mitt, men med en verklighet och vardag som pga din sjukdom är något helt annat! du är så himla stark, som orkar tänka så positivt som du gör. klart att du ska stanna hos dina killar! det finns ju inget annat.

jag är så dålig på att kommentera (läser oftast via mobilen), men jag läser flera gånger i veckan. jag håller på dig!!

kram!

Mamma Mima på Landet sa...

Usch... mina tårar bara rinner å rinner. Barnen undrar varför jag gråter... Jag vet inte vad ja ska skriva Linda. Men en stor kram vill ja ge dej. Å precis som alla andra säjer så fattar ja inte hur du orkar vara så stark! Du e helt otrolig, Linda! Fortsätt så. Du SKA vinna! FAN åxå!
Kramar i massor! /Mima

Swedish Princess in Cali* sa...

Kära Linda,

Det glädjer mig att du verkar så stark. Min mor fick diagnosen steg 4 lungcancer med metastaser i bäckenet och ryggen för drygt 1 år sedan. Det har varit en tuff tid. Då det inte heller finns något botemedel än för hennes hemska cancer började vi undersöka alternativ vård. Man vill ju känna att man gör allt man kan själv utöver den vanliga sjukvården. Hon har gått på kostrådgivning på Santa Monica behandlings center i Falköping. Hon har en väninna som hade bröst cancer med metastaser som tog hjälp av dem och lever idag cancer fritt. Mamma äter många olika kosttillskott och har sten koll på allt hon stoppar i sig. Absolut inget socker, vitt mjöl produkter, rött kött, färdig mat, eller någon form av processed mat. Ett av de kosttillskott som hon äter heter IP6 inositol (köpes över internet från USA), det är anti-inflammatoriskt och skall förhindra cancern att sprida sig. Hon går även fortfarande på behandling i form av ett (chemo) piller som hon tar om dagen och är just nu fri från tumörer i kroppen. Läkaren är chockad av hennes återhämtning och hälsa och man kan inget annat än att önska att de fortsätter så här nu. Keep going stong. Jag beundrar din styrka!

Anonym sa...

Vet inte vad jag ska skriva egentligen, blir så himla ledsen för dej o din familj, har följt dej här så länge nu.. Men ett är säkert gör sånt du tycker är kul och fortsätt kämpa emot den hemska cansern. Kramar i massor Anna Livf m familj

Himmel, jord och allt där emellan sa...

♥♥♥STYRKEKRAMAR♥♥♥

Anonym sa...

NEEEEJ!!!! Fyyyy..... jag hoppades sååå mycket att det inte var så, tårarna rinner för din skull, för dina barns skull, för din (blivande) mans skull..... Om det kan vara till nån tröst, så har din blogg betytt massor för mig!! Trots att min sjukdom inte alls är som din, min är ju inte livshotande, så har ditt synsätt och på det vis du drabbats av cancern, fått mig att se annorlunda på mitt liv och min situation.

Jag, som flera andra här idag, läser alltid din blogg, varje dag, men är sååå dålig på att kommentera. Men du finns varje dag i mina tankar.

Styrkekramar till dig och hela din underbara familj!!!!

Emma sa...

J*vla skit :(
Det finns inte ord för hur hemskt detta är för dig, dina barn, din blivande man, alla era underbara hundar å katter.

Du är en hejdundandes KÄMPE LINDA! Att du orkar låta och skriva så positivt trots detta jätte hemska besked!

Du har så rätt att de finns så mycke kvar i livet för dig och din familj! Men man ska leva i nuet å njuta av stunden! Å det är du BÄST på!!!!!

Vi hoppas och vet att du kommer kämpa vidare å klara dig väldigt långt!!!!

Många många många styrke KRAMIZAR från oss!!!!!
Emma Robban Ida Alva

Anonym sa...

Dj-vla skitsjukdom. Vet inte vad jag ska skriva (läser din blogg dagligen).

har själv spridd bukcancer och nya metastaser trots 4 operationer och cellgifter under de senaste två åren.

Har även jag två småbarn, fick diagnos när yngsta barnet föddes.

Angående kalktabletterna. Be att få byta sort. Kalcipos-D finns som filmdragerade tabletter som sväljes hela (finns som tuggtabletter också så det gäller att dr skriver rätt)

Therese sa...

Vet inte vad jag ska skriva egentligen. Jag kommer aldrig att förstå till fullo vad det är du går igenom.

Lider med dej och skickar en massa styrkekramar.
Jag beundrar din styrka och att du lyckas hålla ihop familjen igenom allt detta jobbiga. Ni har så fina barn och jag hoppas och ber att de får ha sin mamma nära läääänge till!

Kram

Anonym sa...

Jag känner mig tom inuti och gråtfärdig. Tycker så synd om dig och din familj. KÄMPA PÅ!/Gunilla

Linda sa...

*kramar*
Tänker på dig & dina...
LIvet är fan inte rättvist

Elisabeth sa...

Kära, kära Linda.

Vad kan man säga som kan lindra det minsta lilla? Jag tänker så mycket på dig och din familj. Ingen skulle behöva gå igenom det du gör.
Jag förstår på dig idag att du tänkt mer på möjligheten att det skulle vara metastaser än vad du gett sken av i dina inlägg.
Jag tror du förstår vad jag menar om jag säger att det ibland kan kännas bättre att veta?
Blir så ledsen över att du måste igång med hela skiten igen!

Jag skickar en lååång styrkekram till dig genom cyberrymden.
Elisabeth

Malin G sa...

Linda, Linda... det känns så overkligt... så ofattbart!!!

Äsch, jag vet inte vad jag ska säga...
Carpe diem! Vi gör det fler gånger tillsammans!
Ingen vet någonting om morgondagen...

Gillar dig!
Varma kramar

Alexandra sa...

Fy fan, vad orättvist! Om jag hade träffat Cancer på stan skulle jag slagit den på käften! Jag lider med dig och din familj! Men jag VET att du kommer att vinna Linda, det VET jag!
Många kramar

annorlunda mamman sa...

Åh linda....vet inte vad jag ska skriva. Men jag tänker jättemycket på dig o din familj och det enda jag kan göra är att skicka lite styrka så här.
Många kramar ingrid

malin sa...

Har precis läst din blogg!Det gör så ont. Livet är så orättvist.

Jag beundrar din styrka. Att leva i nuet och njuta av vad dagen ger är en konst och jag hoppas du kan det det.

Tänker på dig och de dina.

Kram från Malin

Anonym sa...

Du är stark och modig, Linda! Tänker på dig och din familj (naturligtvis inkl. djuren)!

Styrkekramar!

Fnissi sa...

Åh... Jag vet inte vad jag ska skriva. Så förbannat jävligt! Jag skickar varma tankar... Du verkar vara bra på att ta vara på livet och det som ger livslust - och det tror jag är skitviktigt!
Du är beundransvärd! JAG ÖNSKAR ATT DU BLIR FRISK!

Mary sa...

Linda, det är tråkigt att höra att din IBC spridit sig till ryggen, men se somsagt på Karin Hallin, hon har haft det i många år nu och mår bra!

Stora kramar
Göta från cancertjejer

Anonym sa...

Stor kram, Linda!! Skickar över så mkt styrka jag någonsin kan så att du orkar fortsätta kampen mot det förbannade cancermonstret.
Kram Ulli (KaOl)

Anonym sa...

Som flera andra så kan jag inte finna ord för huir ledsen jag är din/er skull! Kämpa vidare, du skall fixa detta tjejen! Njut av varje dag så får du din inre styrka att besegra sjukdommen. Många kramar Anna-karin

Lindy sa...

Fina fina Linda...
All styrka till dig och din familj! Du finns i mina tankar!
Bamsekramar från Tumba

Anonym sa...

Älskade vännen det ska gå och fixa det här med. Inte att bota kanske, men att kunna leva hyfsat smärtfritt i många år till!

Anna Smid sa...

Vet inte vad jag ska skriva Linda! Men jag tänker på er och håller alla mina tummar och tår för att du orkar kämpa vidare så stark som du är!

Skickar ett gäng styrkekramar!

Birgitta sa...

Du är en härlig tjej som kommer att klara av det.Förstår hur du känner dig.Min sambo har haft tungcancer.Du har en härlig familj som stöttar Dig.Ni har varandra,ni blir man o hustru,har härliga barn.
Du är så positiv.Hoppas du orkar fortsätta fotografera det var på dessa vägar vi hittade Din sida.Min sambo gillar att knäppa på allt o alla.Kramar Birgitta

Anna L sa...

Det var tungt att höra!
Jag har följt din blogg sen början av sommaren och kommer nu hålla tummarna för din frihet; frihet från smärta, frihet att känna glädje och frihet att njuta av livet tillsammans med din familj!
Kram

Anonym sa...

åååå det gör så ont i mig när jag läser om denna skitcancer, blev så ledsen när du skrev att den har spridit sig...men du är stark; Linda....jag önskar av hela mitt hjärta att du snart får må bra...jag lär mig av att läsa din blogg att man inte ska ta livet för givet å att man ska vara tacksam för varje dag man lever här på jorden
kra, jenny