lördag, mars 12, 2011

KLÄDBYTARDAG OCH LÄKARBESÖK

Natten blev ingen höjdare. Erik somnade på kvällen, men sen vaknade han gång på gång och var jätteledsen. Så idag har han fått tid på jourcentralen. Bäst att kolla så det inte är öronen som gör ont. Han har ju varit förkyld i flera veckor nu och idag har han även fått feber. Själv lyckades jag somna först framåt halv tre. Fick gå och lägga mig i sängen här nere i stället för att få lite lugn och ro. Att sova i ett rum med skrikande barn när man själv inte mår särskilt bra är ingen höjdare.

Idag på morgonen hade jag fortfarande rätt ont i huvudet. Fick såna där migrän-blixtar också. Men tack och lov blev det bättre sen efter en Ipren och lite mera vila. Sen har jag så himla ont i magen emellanåt också. Jag samlar på mig vätska där och den är spänd som en ballong emellanåt. Inte alls roligt! Vid senaste röntgen såg man att jag samlat vätska i bukhålan och tyvärr är det säkert det som blir värre och värre. Har hört att de kan tappa ur vätska om det blir för mycket, men det låter ganska obehagligt.

Är lite orolig ibland för hur länge till min lever ska orka med eftersom den är full av metastaser. Har tidigare inte känt av den, men jag tror att det är den som gör ont ibland när jag ligger på höger sida. Visserligen är levern ett organ där man har mer kapacitet än man egentligen behöver, men blir den för sjuk så går det inte längre. Man kan liksom inte leva utan en lever. :-(

Vid spridd bröstcancer är inte heller operation ett alternativ, utan det är cellgifter som gäller tills de inte hjälper längre. Sen gäller det ju också att kunna få sina cellgifter. Jag missade ju flera dagar i min senaste kur när jag var så sjuk och låg inlagd. Nu under strålbehandlingen får jag inte heller ta dem, så det blir en hel vecka extra som jag är utan. Det känns ärligt talat sådär! Så nu måste jag hålla mig frisk så att jag kan ta hela nästa kur enligt planerna. Det går åt mycket handsprit, tvål och vatten!

Fast idag har jag utsatt mig för en smittorisk, för jag gick in på en klädbytardag en snabbis. Tänkte att jag skulle hittat fleecefodrade regnkläder till William och en fleeceoverall till Erik, men typiskt nog hittade jag inget av det. Iallafall inte i rätt storlekar. Kom dock inte tomhänt ut därifrån ändå utan hittade ett par andra plagg till Erik, några pussel till William och så nån aktivitetsgrej där man kan lära sig bokstäver, siffror och former.

Färgglad jacka med fordon på från Me Too, en t-shirt med hundar från Me&I och så lite leksaker.

Gulliga Ann-Sophie var här en sväng förut. Tack snälla för de fina tulpanerna!

6 kommentarer:

Anonym sa...

Hej kära Linda! Min mamma hade samma hemska sjukdom. Det är nu 8 år sen, tiden går fort. Jag känner igen alla symptom som du nämner och också lider av. Djävla cancer!!! Jag går själv på utökade kontroller av brösten, pga lite ökad risk.

Varför kan inte Lars gå och kolla kläder bl a, så du slipper utsätta dig i onödan för smitta? Hoppas att han ser efter barnen så du får chans att vila. Är Lars med dig på behandlingarna och på läkarbesöken? Fattar inte hur han kan köra bröd när han har en så sjuk fru! Brödet finns kvar... Jag är så glad att jag var med min mamma till läkaren och behandlingarna. Det känns så skönt i hjärtat, nu när hon inte finns längre.
Krya på dig! Hälsn fr Eva i Stockholm

Linda sa...

Hej Eva!

Är ledsen att din mamma också drabbades av den här skit-sjukdomen! :-( Cancer är så hemskt. Dessutom drabbar den verkligen alla. Det är långt ifrån bara "gamlingar" man möter på Onkolog-avdelningarna. Mer än en gång har jag delat behandlingsrum med tjejer som är i min ålder eller bara några få år äldre.

Jo, Lars hade väl kunnat gå in och kika på kläderna idag, men hans intresse för barnkläder är väl ungefär lika med noll. Så njae, jag gick in själv och tittade. Men snabbt fick det gå!

Ibland är Lars med på läkarbesöken. Iallafall hälften av dem. Fast han har lite svårt att ta in vad läkaren säger. När jag frågar honom något efteråt har han oftast inte hört utan haft tankarna på annat håll. Han ska troligtvis med på nästa läkarbesök.

Att han kör bröd är dels för att vi inte får ekonomin att gå runt om vi båda lever på fk:s ersättningar (det kostar att ha stor familj) och även för att han mår rätt dåligt av att vara hemma på heltid. Att ha en deprimerad make är inget jag blir glad av heller.

Men sen så är det självklart att en bättre balans mellan jobb och hemma än vad han har just nu absolut vore att föredra. Kortare dagar vore inte fel, men det verkar inte gå att lösa med det jobbet han har nu. Måste försöka lösa detta snart, för situationen som den är just nu kommer aldrig hålla i längden.

Den dagen han blir själv med barnen måste han ha ett jobb som fungerar med att hämta och lämna på dagis. Det är ju inte meningen att de ska "bo" på dagis/fritids. Å andra sidan har vi en hel del föräldradagar kvar, så han kan ju vara hemma en del också och söka jobb under tiden. Även nu skulle det gå att ha nån ledig dag varje vecka och fylla ut med föräldrapenning.

kram Linda

Anonym sa...

Hej!
Jag förtår att tanken att tappa vätska ur kroppen inte är trevlig men jag lovar att du kommer tycka att det är värt det om du gör det. Det blir lättare att andas, orka och är mycket smärtlindrande!
Kram Helene

Johanna sa...

Hej Linda! Som Helen skriver så brukar ascitesdrän (bukdrän) ha en otrolig effekt på välmåendet. Så föreslår dem det så försök att våga nappa på det. Kramar, Johanna

Li sa...

Hej Linda!

Jag rekommenderar också att dränera vätskan ur buken. Jag skulle ljuga om jag sa att det inte gjorde förjävla ont just då (har gjort det 3ggr själv då jag var sjuk i cancer), men det underlättar verkligen ALLT efteråt!
Tänker på dig ofta och älskar verkligen att läsa din blogg!
varma hälsningar från Umeå

Anna V sa...

Säg till nästa gång, så hjälper jag dig att titta om det finns något du behöver till pojkarna!

Många kramar Anna