fredag, mars 18, 2011

VÅREN KOM VISST AV SIG

I natt har det snöat så idag är det "snö-kaos" i Jönköping. Tycker det känns totalt onödigt med mera snö. Den kommer ändå snart slaska bort och vi har haft vinter så det räcker nu. Igår låg det knappt någon snö alls på marken och idag ser det ut så här...


Idag får jag åka hem. Har fått min sista strålbehandling nu på morgonen. Äntligen färdig!! Känns jätteskönt. Har känt av lite huvudvärk och trötthet under de här båda veckorna, men det är svårt att säga exakt att det kommer bara från strålningen. Det är så mycket som spelar in. Innan jag åker ska de även dra bort dränet. Usch, är rädd att det ska göra ont!

När det gäller magen så rinner det fortfarande ur en del vätska, men det är skillnad nu mot när jag kom in och den är inte alls lika stor och svullen. Däremot så lär det säkert bli så att jag kommer få tömma fler gånger. Känns inte så kul, men vad gör man?! Att jag samlar vätska är för att levern fungerar dåligt.

Igår på "Kalla Fakta" såg jag att djurägare utsätter sina djur för allt fler och tuffare behandlingar när de blir sjuka. De pratade om vart gränsen för djurplågeri går. Ibland känner jag samma sak själv, fast med oss människor då. Vart går gränsen för att alla behandlingar, biverkningar och operationer mest blir en plåga?! Ibland känns det nästan som man får utstå fler jobbiga saker än man klarar. Kanske hade det känts lite lättare om man inte dessutom var ständigt trött och likaså om man hade varit helt smärtfri varje dag. Men samtidigt vill jag ju inte ge upp heller. Har mycket att kämpa och leva för! Så det gör ju att man hela tiden står ut med lite mer än man egentligen gör.

19 kommentarer:

Anonym sa...

Bra att strålningen är över nu. Och inför dränage nästa gång: fråga redan nu om man inte kan bli lättsövd eller drogad. ibland gör ju sjukvården smärtsamma saker bara för att det alltid har varit så. och man måste säkert sätta sig upp mot dom lite tydligt

Sister Moonshine sa...

Ja, det är lätt för oss utomstående att begära av dig att du ska "kämpa mera" och att du inte får "ge upp". Det är en omänsklig uppgift att ansvara för sitt eget tillfrisknande när man är svårt sjuk. Vad innebär det om man blir sämre? Vad innebär det när man inte blir frisk? Har man misslyckats då? Har man gjort något fel?

Man gör allt som läkarna föreslår. Man genomlider behandlingar, står ut med smärta, ovisshet och rädsla. Om man fick bestämma, skulle man naturligtvis bli frisk. Omedelbart. Men så fungerar det ju inte. Det enda men kan gör är att vara positiv och att fortsätta leva sitt liv anpassat efter dagsformen.

Vi kan hoppas och vi kan be. Och vi kan försöka att inte lägga oss ner och "deppa ihop". Men ibland är vi inte starka nog. Då gråter vi och skriker och förbannar sjukdomen. Då kanske vi drar ner persiennerna och vill vara ensamma med vår kamp. Och det är också OK.

Du är en stor kämpe, Linda. Du har en attityd som hjälpt dig och kommer att fortsätta hålla dig på fötter. Du gör ett fantastiskt jobb. Men den dag din kropp inte längre orkar, är det inte ett nederlag. Du har inte gjort fel och du har inte varit otillräcklig.

Ljus och kärlek

/Åsa

Anonym sa...

Hej Linda! Vilken hemsk mardrömslik situation du befinner dig i! Jag hoppas av hela mitt hjärta att du får en bra, någorlunda smärtfri, lugn och helg med skön nattsömn. Kanske skulle din make kunna tänka sig att gå upp på nätterna om barnen är ledsna eller när de vaknar tidigt, så du får vila?! En självklarhet ur en "betraktares" ögon... Kram från Eva

Anonym sa...

hej, oroa dig inte för att ta bort slangen, det gar över pa nan sekund.. hade en i knäet en gang, det läbbigaste är nog tanken, och visst känns det inte skönt, men som sagt det tog nog mindre än en sekund.. kramar

Maria i Värmland sa...

hejsan :)
Gôtt och få komma hem idag.
Hoppas ni får en mysig helg tillsammans, samt att du får må så bra som det bara går :)

Kram

Anonym sa...

Hej
Nästa gång du ska sätta dränage,be att få lugnande som man får vid vakna operationer, så slumrar du under tiden och märker inte av det.
Du är i mina tankar hela tiden.kramar från Inger

thile sa...

Jeg fikk fjernet to dren, etter min operasjon dengang. Du skal ikke uroe deg, det gjør ikke vondt, dessuten går det veldig snapt.
Men skal du tappes for mere veske, så bør de gi deg beroligende eller lett narkos. Det får jeg, når jeg tar gastroskopi.
Usch ja, Linda, her i grannlandet, kommer det mye snø:/ Urk, less på vinteren nå.
Tanker og varme klemmer fra meg, til deg♥

Erica sa...

Kram och hoppas du får en lugn och skön helg hemma utan allt för mycket smärta.

När det är dax för drän nästa gång KRÄV lugnande eller narkos.

Anonym sa...

Önskar att du får bra dagar hemma tillsammans med din familj. Jag tänker mycket på dig när jag går här hemma och funderar över livet. Är själv bröstopererad för drygt ett år sedan även min dotter är det. kramar till dig

Linda sa...

Styrkekramar!

Anonym sa...

Lider med dig! Skickar kraft och kramar!!! Hoppas dränet inte gjorde ont att ta bort (ryser)...
Annelie ♥
Ha en så bra helg det går hemma med fam nu!

Lotta A sa...

Fy, så trist med denna snön som kommit.Håller med dej, det var verkligen helt onödigt......

Härligt att få komma hem i dag, hoppas att du och familjen får en fin och mysig helg.

Tänker på dej!
Kramar till dej / Lotta

Barbro sa...

Hej Vacker, ta det nu riktigt lugnt där hemma, kanske lättare sagt än gjort med stor familj och småbarn,men vad du behöver mest av allt nu är Kärlek och Värme från din omgivning. Kramar dej och din familj.

Anonym sa...

Du är en sådan fantastisk kämpe, självklart gör man allt för att få vara med, hoppet ska man aldrig ge upp, utan låta få finnas där, fast det är fan inte lätt...jag vet. Stor kram till dig../ Lena
www.jozzan.com

Lina sa...

Vi människor kan välja själva, när det är dags att sluta behandla. Men djuren kan inte säga ifrån. Vi måste inte välja behandling. Vi kan välja att avstå.
Jag förstår om man inte gör det pga familjen osv. Men vi kan. Det kan inte djuren.

Ta hand om dig

Marie sa...

Kalla fakta satte nog igång en hel del tänk hos många både vad det gäller människor och djur.
Tanken jag tänker är hur det hade sett ut om man valde bort alla behandlingar. Skulle tiden då kanske bli kortare men behagligare.
Lider med Tindras föräldrar som måste ta alla beslut för sin lilla.
Går såklart inte att tänka fullt ut då man aldrig varit i den situationen själv. Önskar dig en fin helg och hoppas den blir riktigt bra.

Unknown sa...

svar: jo jag somnade till slut hoppas att du med kunde det kram

Pysslan sa...

Skönt att behandlingen med strålning är avslutad. Då är det bara att förutsätta att de små monstren är döda.

Hoppas att det inte gör allt för ont att dra bort dränet och att det inte fyller på snabbt igen.

Skickar massor med styrkekramar....

anna-en ängel i himlen, en liten på jorden & ett mirakel i magen sa...

Skönt att strålningen är klar. Hoppas den gjort någon lindring sedan.
Ja du, vart går gränsen.
Det tog vi upp på det här sista mötet på Ackis också, då läkarna känt sig ifrågasatta av andra "i styrkan", utav Lovas vård. Så de frågade oss om vi känt så, att de gick för hårt fram men vi sa då att vi tyckte inte det i Lovas fall (bortsett från matknappen som strulade så det blev lexmaria anmälan)men cancervården var vi ändå nöjda med, för strålningen gjorde henne lugnare och avslappnad osv. Så de tyckte det var skönt att höra oss säga det.

Men jag förstår precis vad du menar. Som vuxen kan man ju också avstå men samtidigt när man väl är där så vill man ju säkert ändå ta emot all hjälp som erbjuds just då.Men man är ju sist o slutligen den som bestämmer själv, inte anhöriga.