lördag, februari 12, 2011

14 ÅR SENARE

Nu under eftermiddagen har jag "rymt" från vårt hus en stund. Något som inte händer alltför ofta. Var iväg och åt lunch tillsammans med några tjejer som jag lärde känna då jag var au pair i USA för en massa år sedan. Jag och Magdalena har ju känt varandra hela livet och åkte till USA nästan samtidigt, men Carina och Maria heter de som tog över våra au pair-jobb efter oss. Har för mig att de kom dit någon vecka innan vi åkte tillbaka till Sverige.

Idag träffades vi alla fyra och det var verkligen inte igår! Tyvärr var det ju nära att det inte blev av heller pga magsjuka i både min och Magdalenas familj. Men vi bestämde oss för att ses ändå, fast inte hemma hos någon av oss. Det var jätteroligt att träffas och trevligt att helt ostört kunna sitta i ett par timmar och bara prata (vi har barn alla fyra, men samtliga var hemma hos sina pappor). Både Magdalena och Maria hade dessutom med sig fotoalbum från när vi var där.

Har vi ändrat oss något på de 14 år som gått?! Själv tycker jag att de andra är sig ganska lika, men inte jag!

Juni 1997

Februari 2011

Oj oj, nu är jag riktigt trött!! Vet ärligt talat inte hur jag ska kunna hålla mig vaken hela kvällen. Skulle tro att vi bänkar oss framför tv:n och kikar på melodifestivalen... och är det alltför dåliga låtar lär jag garanterat slockna i soffan!

Just nu är jag och William ensamma här hemma. De andra är iväg en sväng och handlar mat. Maken skulle kolla in brödhyllorna också så det tar säkert ett tag innan de är hemma. Själv tänkte jag ge William ett bad. Han har tack och lov inte kräkts något mer under dagen, men det kan vara skönt för honom att få bli ren och fräsch.

Bara jag som har lekt lite... en liten "fingerlek"... :-)

33 kommentarer:

Christina sa...

Vad härligt att du kunnat komma iväg och träffa gamla kompisar! Ni hade säkert mycket att prata om. Sådant ger energi! Har du fått sova en stund under dagen?

Cilla sa...

Hej. Jag hittade din blogg för ett tag sedan och har sen läst en hel del av dina inlägg. Jag måste säga att jag tycker att du är en insperationskälla med din positiva inställning till livet trots din svåra sjukdom.
Du är en tuff tjej med mycket go=))

Nu önskar jag dig en trevlig kväll i soffan och hoppas det blir lite bra låtar i Melodifestivalen så att du inte somnar....iaf inte pga de tråkiga låtarna.

Apråpå fotot så tycker jag att man känner igen er allihop från bilden som var tagen 1997.

Linda sa...

Christina: Ja, det var jätteroligt att komma iväg en stund! :-) Det har inte blivit så jättemycket sömn. Hann sova ca 20 minuter innan jag åkte iväg. William var nere och skrek "mamma" nästan hela tiden medan jag var uppe i sovrummet så tyvärr var det svårt att somna. Han har blivit ganska mammig det sista.

Cilla: Vad kul att du hittat till min blogg. Ja, Melodifestivalen kan vara kul att titta på. Men det beror lite på vad det är för artister. Har ingen koll alls på vilka det är som är med ikväll. Hihi, roligt att du tycker att det går att känna igen oss från den gamla bilden. ;-)

kram Linda

Fotograferande Maria sa...

Hej min vän! Vad roligt att du kom iväg en sväng i dag! Jag tycker ni är er lika alla fyra, fast vackrare idag!! Vi är i Stockholm och sist jag var ju med er tjejer. Fast lillsonen Josef är OK sällskap med :)
Kram Maria
http://www.mariasdagbok.blogspot.com/

Sandra sa...

Vad underbart att fortfarande ha kontakt med vänner som man kännt sedan 14 år tillbaka. Tyvärr har alla mina gamla vänner försvunnit med livets förändringar!

thile sa...

Så underbar fingerlek :-)
Du er bare så god.
Jeg syntes vi kjenner igjen dere alle fire;) Så kul med dine bilder fra før i tiden;)
Sanna og Elisabeth Andreasson (hun bor i Norge nu) er ihvertfall med i kveld.
P.S. Ja, jeg syntes du og dine venninder bare blir vakrere :-) D.S.
Klem

Kristina sa...

åh vad kul att du kom iväg en stund och skönt få vara utanför husets väggar. Det är lustigt att som sjuk är det skönt få komma hemifrån till ngt annat än sjukhuset. Man älskar sitt hem och längtar hem när man ligger inne men sen blir man less se på alla väggar och vill ut. Kram Kristina i Umeå

Anonym sa...

Alltid kul att träffa vänner. Det ger energi! Trist att ni fått magsjuka i familjen. Det räcker med sjukdomar för er tycker jag. Många krya på er kramar Gunilla N

Unknown sa...

Mysigt att få en stund för sig själv sådär.
Kram

Victoria sa...

Hehe sötta fingrar^^

Lotta A sa...

Så roligt att ni ändå fick till det att ni kunde ses, trots magsjukor.

Men ni är er verkligen lika sedan eran USA-Tid.

Härligt med gamla foton från den tiden, och minnas allt roligt som ni hittade på då.

Hoppas att du har haft en fin kväll.
Och att ingen mer har insjuknat i magsjuka.

Kram / Lotta

Camilla K sa...

Hej Linda!

Tycker absolut att även du är dig lik!
Idag bakade jag "dina" grötbullar...dock med lite ändringar i receptet (kan aldrig låta bli att ändra o ha mig).

Tack för inspirationen!

Anonym sa...

Tack för igår Linda!! Mysigt att ses!!! Kram

äppelblomman sa...

Åh va kul att träffas igen! Tycker ni ala är jättefina! Kul att ni kunnat ha sån kontakt!
Hoppas att du fått sova gott inatt!!!
Stor kram K

Anonym sa...

Det är så sorgligt och tråkigt att läsa er smutskastning på varandra i era BLOGGAR.// Marie

Anonym sa...

Vad roligt att läsa att du träffat det där tjejgänget. och ni hade inte förändrats speciellt någon av er. Du har ju kort och mörkt hår nu så det är ju klart att det ger ett annat intryck.

Anonym sa...

Hej!
Jag tror att Ni behöver seriös hjälp du Linda och din man, internet är väl inte rätt forum att hantera dessa problem:( SÖK hjälp innan det är försent! Kram

Anonym sa...

jAG LÄSER DIN BLOGG.BLIR FRUSTERAD ÖVER HUR NI BEHANDLAR VARANDRA.VARFÖR SMUTSKASTAR NI VARANDRA SÅ MYCKET?BARNEN KAN INTE MÅR BRA AV ATT FÖRÄLDRARNA ÄR MER ELLER MINDRE OSAMS.FÖRSÖK ATT SE LITE LJUST PÅ ERT FÖRHÅLLANDE.
KRAM MARIANNE

Linda sa...

Hej! Jag blir chokad över att folk skriver att du smutskastar din mann i din blogg, jag har då inte uppfattat det så!! Tycker du är fantastisk! Massa kramar

Emma sa...

Hej Linda!

Håller med dig om att du verkar bli illa behandlad av din man. Blir så ledsen för er skull när jag läser hur osams ni är. Kanske ska ni bo ifrån varandra ett tag, och gå på samtalsterapi. Jag vet inte. Skulle bara vilja hjälpa till så mycket jag kunde med katterna, hundarna, matlagning, barnpassning, men bor i Stockholm..

Det är så synd att ni bråkar via bloggarna, tänk på era barn, den äldsta kanske läser bloggarna, eller får reda på via kompisar. Så ledsamt. Samtidigt förstår jag att det är otroligt svårt i den sits ni är.

Åh vill bara att allt ska bli bra. Tänker på dig och läser alltid din blogg först varje morgon. Hoppas att det löser sig snart på något sätt. Kanske kan du bo lite hemma hos mamma och pappa?

Anonym sa...

Tänkte mejla, men vår mejl har kopplings fel tydligen ...

Läst både din o Lars blogg :
Nu får ni ta och fixa det här:
I morgon måndag tar du Linda och handgripligen ser till att få kontakt med en kurator på din cancer avd- eller inom kyrkan. Vad fasiken som helst- men NU !!!
Hänvisa till era bloggar så tror jag den kuratorn/ samtalspartnern får en grund att utgå i från.
Du måste göra ngt Linda !
Det här drar ner dig mer än du behöver. Se om dig o de dina/djuren, så att du vet att det per skrift/lag osv osv är tryggt den dagen du inte finns.
Så här kan ni inte ha det !
Undrar om det inte vore bäst om du fick bo själv i huset med släktingar och få lite ro. kanske med barnen, men det här knäcker er !
Finns det inga släktningar, trygga vänner som på ngt sätt ser vad som händer och kan hjälpa till att få situationen på en dräglig nivå ?

Ni står så långt i från varandra som två människor kan göra.
Du vinner allt på att ta tag i detta NU, Linda !
Kram M

Anonym sa...

Hej Linda!

Jag blir så beklämd när jag läser vad din man skriver - har han ingen som helst empati? Han verkar som ett stort barn som alla ska tycka synd om.

Jag har sett en situation liknande er. Min svägerska gick bort efter en lång tids sjukdom men det skulle väl aldrig falla min bror in att tänka påp sig själv när hon var som sämst - aldrig!

Han blev sjukskriven för att kunna vara hemma med henne och det tror jag att hela familjen (2 barn)mådde "bra" av - så bra man nu kan må i denna hemska situation.

Enda gången han fick avlastning för att åka ut och fiska eller göra annat var när jag och min syster åkte och löste av honom (vi bor 90 mil ifrån så det blev inte så ofta).

Han var sjukskriven trots att de hade det himla fattigt - men han tyckte att Karins sista tid inte gick att mäta i pengar. Tänk om din man kunde tänka i de banorna?
I den familjen var Karin prio 1 i alla lägen - hade hon det bra då mådde hela familjen "bra".

Jag tycker att du ska åka iväg med din bästa kompis till ett spa eller liknande, bara komma ifrån en vecka. Jag tror att du behöver det.

Krama lilla gumman

Lizen

Anna S sa...

Hej Linda,
Har läst din blogg ett tag och den berör mig väldigt mycket, loggar in flera gånger om dagen för att se hur du mår. Lite märkligt kanske med en människa man aldrig har träffat.
Jag hoppas att ni kan lösa problemen hemma och som många här föreslår så försök att få hjälp av någon. Skrev precis på din makes blogg att med all oro, ångest och sorg er vardag måste innebära att det inte är konstigt att det blir slitningar.
Hoppas att ni kan lösa det.
Kramar från Blekinge

Therése sa...

Hej Linda! Jag tänker inte ta del av ett endaste ord till från din make och hans blogg. Tycker verkligen synd om dig och barnen. Vilken soppa ni har hamnat i..

De varmaste kramar från mig till dig och dem som bryr sig om dig.

Ch sa...

ååh gud så myyysigt! alla är sej lika på sitt sätt som man kan se på bilderna..superfint!

eva sa...

Herregud, rena kaoset!
Med hjälp av dina supergoa föräldrar och dina vänninor tror jag att du och barnen kommer att få ett mycket, mycket harmoniskare och lugnare liv jämfört hur du lever idag.
Tyvärr Linda, finns nog inget hopp för din make. Du har 5 barn linda, 5 stycken!
Må så bra du kan!
Eva

Anonym sa...

Vad skönt att du kunde träffa
dina kompisar en stund!
Det måste kännas skönt att bara
få "tjejprata" lite...
Tänkte så på William igår när han var sjuk!
Du är så stark som orkar med både sjuka barn och mycket annat.
Din mamma är också stark som hjälper er så mycket men som även har en sjuk dotter!
Din pappa hjälper också till på många sätt.
Vi tänker så mycket på dej Linda!
Önskar dej lugn och ro!
Stora varma kramen

Anonym sa...

Ni är ju mycket snyggare nu än för 14 år sen! :)

Jeanette sa...

Lilla gumman, jag hoppas verkligen att ni kan lösa allt på bästa sätt. Att behöva bråka i den situation du befinner dig i är inte ok.
Ta dina vänner och din familj till hjälp, åk iväg några dagar och få lite lugn och ro.
Kramar i massor!!

Anonym sa...

Åhh va kul för dig att få träffa dem ostört en kväll :)
Tyckte du var dig mest lik nästan!
Hoppas du haft en bra söndag!?
Kram från Annelie ♥

Sofie sa...

Linda du finns Varje dag i mina tankar

Laila sa...

Härligt bruden! Fyll din tid (så gott det går) med positiva grejer... sååå mycket bättre än all medecin i världen!!
Massor med kramar Laila

Maria sa...

Snygga kort! ;) Det var jättekul att ses!!! Krya på er där hemma. Stor kram