Jodå, när min man är hemma gör han mycket här hemma. Men det är bara det att under veckorna så är han inte hemma särskilt mycket. Han har börjat jobba igen och är borta mellan ca 5:30-17 varje dag, så det är mer än ett heltidsjobb! Det gör att när kvällarna och helgen kommer är han helt slut. Han har varit pappaledig några veckor till och från, men dessvärre reder vi inte ut det något vidare ekonomin när han är hemma och vi båda lever på inkomster från försäkringskassan. Vi köpte hus förra sommaren (första året som husägare är ganska dyrt eftersom vi bland annat varit tvungna att skaffa grejer som trädgårdsredskap, grindar, trädgårdsmöbler m.m.) och så kostar det såklart en del att ha många barn. Tjänar man dessutom mer än försäkringskassans "tak" som han gör så förlorar man ganska mycket på att vara hemma. Jag själv får tyvärr inte så jättehög ersättning eftersom jag inte jobbade heltid innan jag blev sjuk. Jag läste nämligen vidare till förskollärare och blev klar precis innan William föddes.
Min man hade möte med sitt jobb förra veckan för om det går att lösa så att han kan jobba mindre än han gör nu, men det gick inte. Vill han jobba mindre får han se sig om efter ett annat jobb. :-( Han har även vänt sig Facket angående detta, men enligt dem har arbetsplatsen bara skyldighet att ordna det om det finns den möjligheten. Jag trodde att alla arbetsplatser har skyldighet att ordna så att man kan gå ner i tid och ta ut föräldraledig bara man säger till ett visst antal veckor eller månader i förväg, men det kanske inte är så?! Någon som vet?
Min mamma är här nu och hjälper till mycket om dagarna. I och med att jag är sjukskriven kan hon ta ut vård av barn. Fast inte så länge till för de dagarna är snart slut. William har även fått plats på förskolan (men tyvärr blir småbarn ofta sjuka så jag misstänker att det i slutändan inte kommer bli särskilt mkt tid där ändå). Det är tur att hon kan hjälpa oss för jag hade aldrig fixat allting här hemma själv. Emellanåt händer det ändå att jag kör slut på mitt batteri och gör mer än jag egentligen orkar.
Om nätterna är jag den som är mest lättväckt (och har ibland svårt att somna om), så då blir det för det mesta att jag går upp när barnen vaknar. Vaknar gör de båda små i stort sett varje natt. När Erik var nyfödd skulle han ju ha mat var 3:e timma dygnet runt, så den perioden var riktigt tuff. Men han vaknar fortfarande någon eller ett par gånger för att han har tappat nappen eller vill ha välling. William sover oftast bra, men brukar komma in till oss tidigt på morgonen. Nu har de små dessutom turats om att vara sjuka och då har det blivit ännu mindre sömn!
Situationen är ju som ni säkert förstår inte särskilt hållbar i längden. Den dagen jag inte längre finns kommer min man omöjligt att kunna jobba de tiderna som han har nu. Han kommer inte orka det och barnen behöver sin pappa. Just att jobba behöver han. Han trivs där och det är även ett sätt för honom att få lite andrum och inte bara gå och tänka på allt jobbigt här hemma och oroa sig inför framtiden. Men att jobba i den omfattningen han gör just nu fungerar inte så bra. Frågan är bara vem som vill anställa någon vars fru har en allvarlig cancersjukdom och som gör att han kommer bli ensamstående pappa till fyra barn (varav två är småbarn som troligtvis kommer turas om att vara sjuka)? :-(
Sen så är vi ju en stor familj! När man har fyra barn, varav två små på 9½ mån resp 2 år, är det hela tiden full rulle. Det hade ju varit mycket "jobb" även om jag hade varit frisk och det blir inte mycket tid över till annat. Matlagning, tvätt, städning, skjutsa hit och dit... allt blir mer när man är många!
Lägg till ytterligare ett barn, en hund, ett par katter å några dammråttor så har ni vår familj. ;-)
Ibland är det svårt att få ihop allt. Det är som ett pussel... ett stort familjepussel... och i vårt fall med en sisådär tusen bitar! Inte helt lätt att få varje bit på rätt plats. Önskar verkligen att jag var frisk och att vi hade kunnat leva som en helt vanlig familj. Men nu är jag ju inte det och kommer antagligen aldrig bli det heller. :-( Så det gäller att få ihop det där pusslet sen även när en bit fattas...
27 kommentarer:
Föräldraledig max 25 procent har man ju rätt att vara fram tills barnen blir åtta år. http://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnet_fott/foraldraledighetslagen
Förstår inte arbetsgivarens resonemang alls!!! Han måste ju också kunna vabba om barnen är sjuka för du kan omöjligt orka både sjuka barn och vårda dig själv också!!!!
Jag tror ni behöver söka stöd hos FK där, även om kontakten med dem inte alltid är så bra alla gånger. Men de kan redogöra för rättigheter och skyldigheter skulle jag tro!
Jag beundrar er som fortfarande står på benen! Vi har fem barn varav ingen är under 5 år, ingen av oss har någon form av sjukdom och jag jobbar bara halvtid, ändå går vi på knä emellanåt. Vi hinner helt enkelt inte med allt vi ska/borde!
Knepigt med din mans jobb. Det låter märkligt att han inte kan förkorta arbetstiden med 25% som han ju har laglig rätt till. Det skulle ju underlätta enormt med lediga fredagar alternativt kortare dag varje dag.
Vi är i alla fall många som tänker på er ofta och inget hellre hoppas än att det ska lätta för er på alla fronter snarast!
Som Annika M skriver, man har rätt att gå ner i arbetstid när barnen är små. Vad är det för hemsk arbetsgivare som inte kan förstå er minst sagt jobbiga situation. Det låter ju inte klokt.
Har själv två pojkar som är 1 och 5 år. Tycker själv att det är mycket ibland - och då är vi ju ändå friska både min man och jag. Tänker mycket på dig och skickar stykekramar.
Hur gick det föresten med den undersökning som du gjorde för några veckor sedan - skelletscint(?)
Cecilia
Kommer din man att ta hand om Adam också om du inte finns mer?. Var är hans pappa?
Hejsan!
Som andra också säger här så är det beundransvärt att ni står upp i er familj. Jag har 3 pojkar 6,7 & 15 år, vi är 2 friska föräldrar men går på knä i bland. Alla måsten, städning, tvätt, mat, inköp, läxor, hus o trädgård. Jag blir verkligen beröd av dig o din familj. Du är en person med något som så många andra saknar, empati,kärleksfull, otrolig kvinna & en fantastisk mamma & fru. Jag beundrar dig för ditt mod och din förmåga att kunna titta på din mans & dina barns framtid utan sin underbara mamma & fru.
Ett ord för dig måste vara enastående.
MASSOR AV STYRKA TILL DIG /Anki
Adams pappa har varit frånvarande ända sedan han föddes, men vi har pratat om att min man kanske ska adoptera honom eller åtminstone stå med som vårdnadshavare. Både han och Adam vill detta och redan nu är han som en pappa för honom. Vi gör ingen skillnad mellan barnen oavsett vem som är biologisk mamma eller pappa. Jag är t ex inte Simons mamma, men han är ett av våra barn och jag tycker om honom precis lika mycket som de andra tre.
Kram Linda
Hej Linda
Ingen arbetsgivare har rätt att neka någon förälder att jobba 75% när man har barn under 8 år.Jag tycker det var ett konstigt svar från facket, det borde dom som sitter där veta, det är en lag så det gäller alla som är föräldrar.Enda kravet tror jag är att man jobbat heltid 6 mån innan man går ned i tid.Hoppas att löser sig med jobbet för Lars
Jag beundrar dej för att du fortfarande står upp och orkar med allt, hur reglerna är för din man har jag ingen aning om men tyvärr är det ju så att någon måste dra in pengarna om man ska kunna bo kvar. Han har ju också sitt att "brottas" med och det är inte lätt för honom, han vet säkert att han behövs hemma men man kan ju inte vara på två ställen samtidigt, himla trist att inte hans chef har mer förståelse för er situation. Skönt att dina föräldrar kan hjälpa till så mycket. Kram från Lisbet
Kanske nån som redan skrivit det, men det beror helt på vilket fack man har. Vilket avtal som är förhandlat. Det där vet hans facktjänsteman på det han tillhör. Sen kan man ju ansöka om friår inom vissa fack också.
Värt att kolla upp vilket avtal hans arbetsplats har!
Om det inte funkar tycker man ju han borde kunna få sin vilja igenom om han spelade på samvetet hos chefen. Alltså berättar detaljerat om vad som pågår hemma och vilken situation ni är i. Om hans chef fortfarande inte vill ge efter så kanske det ändå är värt att söka nytt jobb. Då har han ju verkligen inget hjärta, chefen.
Kram!
/Suss -förtroendevald inom Handels =)
Hej!
Jag är oxå från Habo (bor dock inte där nu) och har hittat till din blogg för några dagar sedan! Din man har rätt att jobba deltid tills er yngsta fyller 7 eller 8 år. Det är lagen. Nemas problemas. Han verkar tilll att ha en oempatisk skitarbetsgivare din make. Fiii faaaan! Lägg gärna till mig på facebook; Sofia Heimer heter jag där! Många många värmande styrkekramar från Blixtras mamma Sofia
För några veckor sedan skrev du att ni skulle höra om ni kunde få hjälp från kommunen, jag vet inte om jag har missat det men jag har inte sett att du skrivit om hur det har gått!
/Monica
Monica: De ska ha möte om det idag, så vi får se hur det går!
Ta hjälp av försäkringskassan!!! Självklart ska Lars kunna gå ner i arbetstid, det har han laglig rätt till!
Hej min fina vän! Så ledsen jag blir när jag läser om Lars jobb och om ekonomin. Självklart skulle ha få gå ner till 75%. Det måste vara otroligt tungt för honom att tänka på framtiden...och ekonomin och samtidgt känna att han så väl behövs hemma. Jag önksar att jag var RIK!!! Eller ännu hellre att ni vann en million. Man blir varken lycklig eller frisk av pengar men det kan underlätta vardagen.... Vi ses ikväll!
Kram Maria
http://mariasdagbok.blogspot.com/
Att ha rätt i sak gör inte nödvändigtvis saken lätt. Det är inte så roligt att gå till jobbet med vetskapen om att det inte är populärt hos arbetsgivaren. Tuff situation för er där. Tråkigt att han inte inser vinsten med att vara smidig. Han förlorar nog bara på att inte vara det.
Livspusslet ja, det går nog inte att lägga har jag kommit på. Pusslar tvätt och städning hela tiden och de bitarna bara faller ifrån hela tiden. Man kanske får acceptera lite större tvätthögar och dammråttor till förmån för mystofflor och kramar i soffan. Eller varför inte en sväng ner i din fotostudio. Fantastiskt fina foton du tar. Kram Sarah
Man har laglig rätt att förkorta arbetstiden med 25% fram tills barnet är 8 år.
Sen är det olagligt att hota med att han ska förlora jobbet, för ett arbete eller arbetssituation får aldrig stå i vägen för att man ska vara föräldraledig.
En föräldraledighet får aldrig ge en sämre arbetsförhållande! Stå på er, snälla! För ni har rätt!
Jag har följt din blogg ett tag nu och jag hittade hit tack vare din fina vän och min klasskompis Magdalena.
För mig är det ofattbart att en kvinna i din situation kan leva med sådan styrka. Du och din familj är beundransvärda och ni berör som få. Kämpa på och ta hand om dig och familjen!
/Gabriella
Kan inte låta bli att säga att kommunen måste väl kunna stötta familjen med hjälp i en sån här situation? Hoppas verkligen de beslutar sej för det på mötet idag! Mormor i all ära men hon kan behöva få "bara vara" mormor ibland också....Sen kanske ekonomin behöver hans heltidslön men om han vill och har laglig rätt att vara ledig måste ju detta gå att ordna, förstår om ekonomin är skral som alltid när inte båda jobbar, oavsett orsak. Beundrar dej, i all motgång, ändå ser ut att plocka guldkornen när det går.... Kramar fr en trogen läsare
Så fint du skriver - som alltid. Dina ord berör en verkligen och man blir glad, ledsen, arg osv med dig när man läser.
Man tror ju inte att det är sant att det finns såna arbetsgivare. Men det har du ju redan fått svar på.
Jag minns när vi förlorade Engla och min sambo jobbade hela tiden (så gott som) och då kunde jag inte förstå hur han kunde/orkade det. Men idag gör jag det, det var ju hans sätt att orka ta sig igenom det.
Ta hand om dig, din man och era fina barn.
Christina
Det är som flera andra skrivit tidigare helt rätt att man har rätt att förkorta sin arbetstid med 1/4 t.o.m barnets åttaårsdag. Anmäler man detta till arbetsgivaren senast 2 månader innan man ska börja ta ut sin föräldraledighet så har de ingen rätt att neka ledighet. Dock kan arbetsgivaren neka föräldraledighet om det inte är möjligt eller mycket svårt att ersätta personen som ska vara föräldraledig. Jag har jobbat på FK tidigare så jag vet att det finns information om det här, men jag kommer tyvärr inte ihåg vad det stod om det. Ta kontakt med FK, om den person du pratar med inte kan ge dig svar, kräv att bli uppringd av en handläggare som kan svara på dina frågor. Har du otur och hamnar hos en ofrivillig handläggare när du ringer, ring igen.
En annan sak att tänka på är att fram t.o.m ett barn är 18 månader kan man vara helt föräldraledig, därefter kan du som sagt förkorta arbetstiden. Från arbetsgivarens sida måste man enligt lag endast godkänna 3 perioder av föräldraledighet/år. I lagstiftningen finns det tyvärr ingenting som visar på vad en period är. Dvs har du en arbetsgivare som inte vill tillåta föräldraledighet kan han efter att du begärt tre fredagar säga att du gjort dina tre uttag.
Hej! Du är verkligen helt otrolig som orkar! Jag brukar tänka på dig då det känns som att min ork börjar ta slut och tänka att om du orkar, så orkar jag också :)
Man har rätt att vara gå ner i tjänst med 25% tills barnen fyller åtta år. Föräldraledigt har man rätt att vara och om man lämnat in 2 mån i förväg så ska arbetsgivaren ej kunna neka en detta men däremot kanske fråga om man kan flytta om det ej är direkt passande. Står bra om det i ViFörälders senaste nummer. Lycka till!
Synd att det ska vara så långt emellan oss..
Hade gärna hjälpt till som avlastning/barnvakt/hjälp utan problem då jag bara jobbar sovande natt.. :)
Hoppas det löser sig för er.. <3
STOR Kram från Anna i Skåne
Får ni vårnadsbidrag i er kommun a3000 om man ej har barn under 3 år på dagis? Isåfall vill jag varmt rekomendera att ni tar hem W och skaffar en aupair. Har en själv o det känar ni tillochmed på då ni även slipper dagisavgiften. Värt att kolla upp kanske. Själva skulle vi ej klara vår situation utan henne. Lycka till
Ja, det är verkligen inte det enklaste. Att alla gånger få i hop sitt Familjepussel.
Det är som att driva ett mindre företag.......
Sen ställs ju allt på sin "spets" om det händer något, som exempelvis att en förälder blir allvarligt sjuk eller skadad.
Man ställs då inför enorma prövningar.På flera olika plan.
Det är ju inte alltid det finns givna lösningar på hur man ska få i hop allt.Det är inte alltid heller som Samhället kan erbjuda den hjälp som man så väl skulle behöva.
Dessutom så tar ju allt mycket lång tid, det ska utredas och diskuteras innan beslut kan fattas.
Så jag kan bara föreställa mej att det är en oerhört tuff situation som ni befinner er i.
Jag hoppas så innerligt att ni får i hop allt. Så det blir till den allra bästa lösningen för just er Familj.
Hoppas kommunen kommer fram till ett bra beslut.Så de Kan erbjuda er mer hjälp och stöd.
Varma kramar från Lotta
Jag beundrar verkligen er. Tycker vi har det fullt upp med 3 barn och då är vi alla friska. Mina tankar är väldigt ofta hos dej... Stora varma kramar♥
Hej Linda! Förstår att familjesituationen blir lite kaotisk ibland. Ett evigt pusslande kan jag tro. Tycker dock som många andra här att din man´s arbetsgivare borde ha mycket mer förståelse,bli så arg när jag läser att han inte få gå ner i tid. Att han ska se sig om efter annat jobb i så fall,grrr skitsnack,skitchef(milt uttryckt)!!!Är hans chef verkligen värd att ha din man som anställd??!! Jag har mailat dig angående om du behövde hjälp,mitt erbjudande stå kvar. Jag har för tillfället inget jobb men en inkomst så det kostar inget att ta emot min hjälp. Det är det minsta jag kan göra. Jag är barnskötare och undersköterska,jobbat mycket med barn. Jag har ingen egen familj så är mycket flexibel. Barn har en stor plats i mitt hjärta.
Jag tänker mycket på er. Hör gärna av dig. MVH Sandra Kram
Skicka en kommentar