lördag, juli 31, 2010

EN LITEN UTFLYKT

I eftermiddag har vi varit ute och åkt en sväng. Behövde komma ut ur huset lite och få något kul att tänka på. Först var vi på en 4H gård där det fanns hästar, grisar, höns, getter, katter och diverse djur som barnen fick klappa. Barnen var sisådär intresserade av djuren. Blir väl kanske så när man är uppvuxen på landet. Det var ingen större spänning att få se en massa djur när man haft dem intill husknuten. Men de små kattungarna tyckte de var riktigt gulliga och de hade nog mer än gärna tagit med varsin hem!








Min älskade familj!

Sen åkte vi till Kyrkekvarn och tog en fika. Det är så mysigt där! De har bland annat turridning på islandshästar och man kan paddla kanot. Jag har gjort båda delarna, men det var tyvärr rätt längesen nu. Jag skulle gärna göra det snart igen, men det är dessvärre inte riktigt att tänka på just nu när ryggen gör så ont.

Skitsurt är det att den där cancern ska bestämma vad jag kan eller inte kan göra. Just när det gäller fysiska begränsningar kan jag bli riktigt frustrerad och på dåligt humör när det inte går som jag vill. Som häromdagen när jag upptäckte att jag inte längre kunde lyfta upp vår bebis från golvet. Det känns som att ryggen har blivit ganska mycket sämre på kort tid. Vissa saker går verkligen inte hur gärna jag än vill och det är jobbigt att hela tiden behöva be andra om hjälp.









Det är en hel del som hört av sig idag efter artikeln i tidningen. Även några personer som jag inte haft kontakt med på väldigt länge och som jag blivit jätteglad över att fått mail och telefonsamtal från! :-)

4 kommentarer:

Emma sa...

Ser ut som ni haft en trevlig dag!!!
Tack för igår de va super kul att ses lite!!!

Kramiz Emma

Lotta A sa...

Linda!
Jag kan bara föreställa mej att det måste vara oerhört frustrerande och trist, när smärtan i ryggen begränsar dej till att göra olika saker.

Det ser ut som ni haft en jättemysig utflykt, det är skönt med lite miljö ombyte ibland och bara komma hemifrån en stund.
Fina foton!

Kram Lotta

annicap sa...

Usch vad trist när kroppen sätter gränserna.
Hur går det för dig i vardagen? Är din blivande man pappaledig och du sjukskriven?

Jag önskar av hela mitt hjärta att ryggen blir bättre och att du kan få njuta av varje dag.

Varm kram

Kristina sa...

Du tar så fina bilder roligt att du ändå orkar komma ut en stund även om du får betala för det, men man blir så less på att se sina egna väggar Kram Kristina