tisdag, april 20, 2010

DELMÅL ETT AVKLARAT

Jag fick min sjätte av sex inplanerade cellgiftsbehandlingar igår! Tjohooo, äntligen!! :-)



Det blir alltid ganska långa och lite jobbiga dagar på sjukhuset i och med att jag alltid måste in på operation först och inte får äta något sex timmar före, men jag hoppas på att det var sista gången jag behövde få in det här giftet i min kropp. Att sövas och att sätta cvk:n gick bra. Är lite blå på handen idag för när de skulle sätta nålen kom den emot vid någon nerv först så det gjorde ont och lillfingret domnade bort. Så de fick sätta en ny.

Personalen där på dagkirurgin på Ryhov är för övrigt verkligen himla bra och gulliga på alla sätt! Jag har ju varit där många gånger så de börjar känna igen mig och de brukar fråga hur det går med barnen hemma och så. Min sambos 6-åring ska in på operation i morgon för att han har polyper bakom näsan, så jag nämnde det och fick med lite sjukhus-grejer hem som han får leka med, några roliga plåster att sätta över emlan och en liten bok.

Jag sover bara en kort stund inne på operation så jag vaknar snabbt och kunde rätt så snart komma upp till avdelningen och förberedas inför behandlingen. Behandlingen gick som den brukar, dvs bra. Fick lite ont där cvk:n satt när bedövningen släppte och sen är det inte så värst skönt när stygnen ska plockas bort då det är dags att dra ut den, men man försöka tänkte på något roligare... så gott som går. Slocknade ganska snabbt på soffan igår kväll när jag kom hem!



Idag mår jag rätt okej förutom att jag är lite trött och så smått rödflammig och svullen av kortisonet. Men värsta dagen efter behandlingen är aldrig vara dagen efter behandlingen utan snarare sen när kortisondosen trappas ner och när jag fått Neulasta-sprutan med sina jobbiga biverkningar.

Är för övrigt ensam här hemma nu för att kunna vila och ta det lugnt, men längtar ihjäl mig efter barnen som är hemma mina föräldrar. Måste träffa dem idag om jag nu blir sämre och sängliggande i ett par dagar. W behöver sin astma-medicin också som jag löste ut på apoteket igår. Han är fortfarande förkyld så det är bäst att han får den.


En kalejdoskop-bild tagen med iPhone på dropp-apparaten.

Det som återstår av planeringen framöver är att operera bort ena bröstet (förmodligen i mitten av maj) och att påbörja strålningsbehandling ungefär en månad senare. Sedan blir det någon form av hormonbehandling efter det.

10 kommentarer:

Lotta A sa...

Härligt att allt gick bra i går!
Vi tänker på dej.
Kram från oss alla.

Kajsa Bergman Fällén sa...

Härligt! Förstår att det blir långa tröttsamma dagar på sjukhuset och håller tummarna för att det är överstökat nu! Kram

Marie sa...

GRATTIS o va skönt att det nu är gjort!

KRAM

Anonym sa...

Ååååh, det måste kännas riktigt skönt!
Hoppas nu att resten flyter på så bra som bara möjligt. Med tanke på allt du råkade ut för i början, så är du verkligen värd all medgång!
Tänker på dig massor och håller tummarna för dig finaste Linda
Kram från Malin G

Lisa sa...

Det måste vara jättejobbigt att behöva åka till sjukhuset hela tiden och vara med om allt det där. Hoppas behandlingarna har haft önskad effekt och att även operation och strålning går lika bra!

Fia sa...

Åh äntligen första etappen avklarad!!! Fan vad duktig du är! Och flytta mitt upp i alltihopa grejade du med. Efteråt kommer du säkert tänka "hur fan orkade jag" men jag tror du går på en hel del adrenalin nu. ;) Ser fram emot att läsa då du bloggar på nån avlägsen slig strand eller poolkant sen då alla behandlingssteg är avklarade! :)

Caroline sa...

Vad skönt att det gick bra! Du är så stark, jag beundrar dig! Kram o lycka till

Mia sa...

Äntligen. Hoppas det räcker med cellgifter nu så allt går som planerat efter.

Tycker du är så stark som orkar dela med dig och låta oss få följa dig. Tänker på dig varje dag.

KRam

kerstin sa...

Grattis Linda Hoppas nu att det var den sista cellg behandlingen
kramar i massor

Ludmilla sa...

Grattttttiiiisss!
Gud så härligt att du har det bakom dig! Duktiga du!
När bli operationen då?
Kommer du att behöva postoperativ cyto också?

Vad jobbigt att du måste få CVK varje gång. Skönt att det var sista gången.

Själv undrar jag hur länge efteråt jag ska ha port-a-cathen. Men det visar väl sig. Man blir lite otålig så här på slutet.

Jag tycker också att det var ett bra val att skjuta upp bröllopet. En sådan viktig dag vill man kunna fokusera på. Det är underbart att gifta sig!

Varmaste kramar till dig och din fina familj!