tisdag, januari 05, 2010

SITTER LÖST

Jag är inte skallig än, men idag sitter håret verkligen inte fast särskilt hårt på huvudet. Igår kväll ringde jag till frisören där jag beställde peruken och pratade med henne. Hon är ledig tills på torsdag, men hon sa att om jag märker att det inte går att vänta tills dess så kunde jag ringa igen så kommer hon hit och hjälper mig med håret.

För övrigt har det inte hänt så mycket här idag. Klockan är bara halv åtta. Har varit uppe sen strax efter sex då jag matade Erik. Han börjar bli riktigt duktig på att ta flaskan och flera mål i rad har vi inte behövt sonda alls. Fast nu på morgonen var han trött och tog bara drygt hälften från flaskan så det varierar lite hur pass han orkar.


E är nybadad och S var med och hjälpte till att bada honom.


Erik är vaken och ligger och tittar.


Den söta bodyn han har på sig fick han av min snälla faster.


Den här supergoda smörgåstårtan mumsade vi på igår kväll. G och E var här en sväng igår och hade med sig den + jättegulliga kläder till Erik. Tack! :-)

13 kommentarer:

Anonym sa...

Så söt han är Erik,Han ser inte så liten ut på bilderna, skönt att han äter mer och mer från flaskan.
Håret kommer nog att försvinna ganska fort när det börjat lossna.Jag tror du blir fin i peruken.Ha nu en bra dag. Kram till er alla

m i l l a h . s e sa...

Så söt han är!!!
Kram!

Magdalena sa...

Vad duktig han är lille Erik som äter så bra!
Förtår att det kan kännas tungt att håret lossnar... Men du som är så söt kommer att vara jättefin ändå!
Kram kram kram!

Rimfolina sa...

Finaste, finaste Erik! Vilken stor kille han börjar se ut som! Förstår dina känslor över håret som börjar falla men du får tänka på att det kommer att vara värt det! Lite hår offrar man gärna för att bli av med sin cancer, eller hur!? Kämpa på, du fixar det här! Hoppas att de vita kommer igen snart! Kram.

Fotograferande Maria sa...

Hej Linda! Skönt att det går så bra med Erik! Vill de att ni ska åka hem snart nu då? eller är det inte förrän sonden är borta? Jag förstår att det känns trist med håret men tänk att cancer precis som håret fösvinner!! Bort med den otäcka cancern. Måste kännas skönt atts e att inflamamtionen lägger sig. Kram Maria
http://www.mariasdagbok.blogspot.com/

Lillmonster sa...

Sån liten gullegris.
Förstår att det inte känns kul att förlora håret men det växer ut igen.
Hoppas inflammationen ska minska fort så du får operationen.

Kram Kram

Anna sa...

Vilken liten guldklimp!
Jag förstår att det är jobbigt med håret, det sitter så mycket personlighet i det. Jag har tappat håret 3 gånger och har fått väldigt snygga peruker som jag har använt utomhus. Hemma är det ändå skönast med en sjal el. dyligt. Lycka till med dina behandlingar, jag följer din blogg dagligen.
Varm kram Anna

Orsakullan sa...

Å vad han är söt! Du blir säkert jättesnygg i peruk :) Jag läser ofta din blogg men kommenterar sällan, ska kanske göra det lite oftare, tänker iaf på dig och dina barn mycket!

Sofie sa...

Men så stor han har blivit! En riktig liten sötnos.

Kram

malinj80 sa...

Så himla gullig han är! Honom ska ni vara stolta över! Kan tänka mig att det är jobbigt med håret, men du kommer alltid att vara lika söt ändå!
Kram till er!

Anonym sa...

Hej Linda!
Jag har hamnat på din blogg av en slump, letade egentligen efter en annan Linda. Jag berörs av ditt liv, så otroligt otäckt med din sjukdom!!
Jag har haft peruk i många år, för jag har tappat håret pga eb sjukdom som heter alopecia. Perukerna är väldigt sköna och man märker knappt att man har dom. När jag städar eller om det är väldigt varmt brukar jag bara ha en sjalett. Har inga näshår eller ögonfransar heller, och då är det bra att ha ögondroppar hemma om man blir torr i ögonen, samt pappersnäsdukar i väska jämt eftersom det är lätt att det droppar "vatten" från näsan. Lite tips bara, inte alls säkert att det blir så för dej, men om.
Stort lycka till!!
Erik är verkligen en jättegullig bebis!
Kram!/ Elisabet

Anonym sa...

Hej Linda.
Jag tänker på dig så mycket, snart är jag i samma sits som du är, för andra gången. Men du verkar tuff, det måste vi vara, för våra barns skull. Hoppas du kommer att trivas i peruken, i alla fall när du är ute. Hemma är det inte lika viktigt tyckte jag. Hoppas allt är bra med er lilla kille. Kramar i massor, Tanja

Rebb sa...

Hej! Härligt att Erik blir starkare o starkare. När han skrivs ut kommer ni båda hem då eller måste du vara kvar under behandlingen? Lycka till hoppas du ej får så många biverkningar av medicinerna, vi tänker på er.