UPPDATERING HÄR FRÅN SJUKHUSET

Har inte skrivit så jättemycket de senaste dagarna, så jag tänkte bara uppdatera lite om vad som händer här.

Erik är nu 4 dygn gammal. Jag var med när de hade läkarrond i morse och de sa att han mår som man kan förvänta sig av en bebis född i den veckan. Med andra ord inga dramatiska insatser för att hålla honom vid liv, men han behöver lite hjälp med värme, mat och andningen. Han ligger fortfarande i kuvösen med en massa slangar och apparater, men dessa kommer förhoppningsvis kunna plockas bort efter hand. De har nu tagit bort den extra syrgasen för han syresätter sig fint själv, men har sin cpap på näsan för att underlätta andningen. De kommer testa att sänka trycket lite i den nu för han får ner ganska mycket luft i magen.

Han får mat via sond, så var tredje timma äter han. Just nu ligger mängden mat på 17 ml så det är inga jätteportioner, men första dygnet åt han bara 3 ml varje gång så det har ju ökats på en del om man jämför. :-) Hans vikt ligger just nu på 1860 g (han vägde 2144 g när han föddes). Han var ganska svullen de första dygnen så det är en del vätska han har tappat. Han såg ganska mullig ut precis som nyfödd, men det gör han inte nu.

Men överlag kan man väl ändå säga att han mår rätt bra och är hyfsat stabil. Det larmar inte alls lika ofta i hans övervakningsapparater längre, men visst händer det att han ibland får små pulsdippar. Han kräks ibland när han har ätit också.

Med mig går det väl också åt rätt håll. Det gör mindre ont i snittet för var dag som går. Men i morse kliade det något grymt där de satte in port-a-cathen. Vet inte om det är tejpen som irriterar eller nåt annat. Det var iallafall väldigt rött. Men det kliar inte så mycket nu så det går väl kanske över.

Fick även mitt crp kollat idag för att se om jag har någon infektion, men jag vet inte än vad det visade. Min temp låg på 37.8 i morse så de ville ha lite extra koll.

Har även fått besök av en kurator på neo och en från onkologen. De har mest presenterat sig och så, men det blir väl mer kontakt efter hand. Kan nog vara skönt för stundtals känns allt väldigt jobbigt. Särskilt i söndags var en sån där jobbig dag då allt bara kändes hemskt. Men det var nog mycket hormoner också. Blir ju lätt att tårarna kommer för allting 2-3 dagar efter en förlossning. Men nu ÄR det ju verkligen mycket som hänt och kommer hända framöver också. Emellanåt känns det bara för mycket.

Igår eftermiddag åkte vi hem en sväng. Höll på att bli så smått galen av sjukhus-miljön och jag har ju varit här sen tidigt i fredags morse. Så vi åkte hem till mina föräldrar, träffade barnen och åt mat. Det var verkligen välbehövligt!! Saknar verkligen grabbarna där hemma. A är sjuk just nu. Han har åkt på dubbelsidig öroninflammation så häromdagen hade han så ont att han kräktes av smärtan. Stackarn! Doktorn han var hos hade visst sagt att det var bland den värsta öroninflammationen han hade sett, så han skrev ut penicillin. När det gäller W så är han på bättringsvägen efter sin förkylning, så det är skönt. Får hoppas att han håller sig frisk ett tag nu!

Efter att vi hade varit där några timmar så kändes det ok att åka tillbaka hit på kvällen. Satt inne på neo med lille Erik på magen från 21:30 och fram till efter två nån gång på natten. Just nu ligger han och myser på sin pappas mage (jag kan sätta en peng på att min sambo ligger och sover gott! *s* Den där fåtöljen man ligger i är riktigt skön och det susande ljudet från cpap:en är rätt så sövande).



Exakt hur de kommande dagarna ser ut vet jag inte riktigt. Vi har ett rum här på förlossningen och kommer nog få ha det kvar tills det blir ett rum ledigt till oss inne på neo:s föräldraenhet. Min cellgifts-behandling är beräknad att starta ca 7-10 dagar efter snittet så vi får se om det blir redan i slutet på denna veckan eller i början av nästa. Känns lite läskigt att spruta in en massa gift i kroppen och att inte riktigt veta hur man kommer reagera på det. :-( Samtidigt känns det bra att komma igång också och försöka få bort cancern!