söndag, januari 09, 2011

HOPPE HOPPE HARE

Den här helgen började bra. Fredagen var helt okej och även lördagen började rätt bra, men tyvärr höll det inte i sig hela lördagen för igår kväll låg jag åter däckad i soffan. Vi hade hyrt en film som vi tänkte sett, men tyvärr orkade jag inte se många minuter av den innan jag somnade. Hanne, min kusins gulliga tjej, var också här, men tyvärr somnade jag mer eller mindre ifrån hennes besök också. Det känns jättetråkigt att må så kass. När jag till slut orkade mig upp till sovrummet var klockan halv tre på natten och jag hade ont i hela kroppen. Kollade tempen och den visade på precis 39, så det var inte undra på att jag mådde dåligt. Åh, eländiga feber som aldrig helt vill ge med sig! :-(

Inte kunde man då tro att jag tidigare samma kväll till och med hade varit ute och tagit en promenad med resten av familjen. Det är så mysigt att prata, leka och busa med grabbarna så pass mycket som jag orkade igår. Är så glad för varenda sån här stund jag får, men samtidigt så känns bakslagen extra tunga och jag känner mer och mer hur jag verkligen vill leva länge till!


Adam hoppar i en stor snödriva.


 Jag, Adam och lille Sixten (vår hund). Jag och min vän Maria bytte lite barnkläder med varandra häromdagen, så då fick han bland annat de här skidbyxorna. De var jättebra! Tack!!


Lars, Adam, William, Erik och Frida (vår svarta hund).

Jag känner mig emellanåt nästan beredd att göra vad som helst bara jag hittar ett sätt som får mig att må bra så länge till som möjligt. Vill så gärna slippa alla jobbiga eller konstiga symtom. Ett tag fick jag mängder med förslag från alla håll och kannter på hur jag ska göra för att förhoppningsvis bli frisk, men jag får erkänna att jag lagt många av dem åt sidan för att jag inte klarat av att sålla och veta vilka jag ska välja att tro på. Men tänk om jag nu faktiskt har lagt någon fungerande metod åt sidan och inte riktigt trott på den?! Samtidigt tänker jag ibland också att om någon enkel metod skulle fungera bra, varför vet då inte läkaren redan om den?! Så svårt det där... och hel del tankar och fungeringar är det som dyker upp...!

När bakslagen kommer funderar jag också ganska ofta över om det är mitt eget fel att jag mår som jag gör. Borde jag kanske försöka tagit det mer lugnt än jag har gjort?!


Idag på förmiddagen när hemsjukvården var här fick Williams gosekanin en kikadan "nål" på magen som jag har till min morfinpump. Han är väldigt fascinerad för tillfället över sprutor och nålar och det var han öven över denna. Han lekte länge med "Ninni". Hon låg i soffan, var sjuk och fick sprutor i magen. Han sjöng sånger för henne och serverade Pizza som hon fick äta. Så söt! Tänk vad små barn snappar upp mycket trots allt av vad som händer runtomkring dem. Men samtidigt är det ju jobbigt också att barnen ska behöva växa upp i det här "sjukhus-livet" som vi lever. De två små pojkarna vet ju inget annat om än att ha en sjuk mamma.

I dag har det varit en helt okej dag igen, förurtom att jag har varit väldigt trött och haft ont när jag andats djupa andetag. I eftermiddags har vi varit hos mina underbara föräldrar och ätit god middag och därefter var vi hemma hos Malin och Mikael och deras fina pojkar och fikade (hon gör världens godaste kladdkaka)! Malin fyllde 30 nu i slutet av december, men tyvärr låg ju jag inlagd på sjukhuset då så vi har inte kunnat fira henne. Men bättre sent än aldrig sägs det ju...!

Dagens inlägg avslutas med lite sång av mig och William. :-) Min "sångröst" är inget vidare utan jag gör det mest för barnens skull. Jag tror att jag har hört någonstans att hur gräsligt illa man än tycker att man sjunger så sjunger man ändå alltid tillräckligt bra för sina barn!


William sjunger "Imse Vimse Spindel" och "Hoppe hoppe hare"... fast jag fattade honom nog lite fel som trodde han sa "springer" i slutet av den. Nu i efterhand är jag ganska säker på att han menade att vi skulle sjunga om spindeln också! Han brukar ofta vilja sjunga de båda.

45 kommentarer:

Jane L sa...

Det är absolut inte ditt eget fel att du mår som du gör!!! Tänk inte tanken mer Linda...
Önskar jag hade nån mirakelmedicin till dej <3 Kramar

Magdalena sa...

Åh, sötaste William, så bra han (och du med! ;-)) sjunger Hoppe hoppe hare! Jag är så glad att du fick några bra dagar i helgen, men önskar så att de bra dagarna vore fler. Hoppas att febern försvinner igen så att du kan njuta av fler härliga dagar. Massvis med kramar!

Anonym sa...

Hej! Så glad jag blev för en uppdatering. Har tänkt på dig! Så bra att byxorna passade :) begagnat är bra som han säger Adam ;) Ska du till sjukhuset i morgon? Jag ska till doktorn med Josef som är sjuk (: Hoppas du får en god natts sömn nu!!!

Många kramar Maria
http://mariasdagbok.blogspot.com/

Ellen sa...

Det är så sorgligt... Och livet är ibland så outhärdligt svårt. Och jag tänker också på dina föräldrar. Att riskera att förlora sitt barn som är den allra största av livets fasor..
Jag är dock övertygad om att ni/vi alla ses igen. På andra sidan.
All styrka till dig och din familj och dina föräldrar.

Annika sa...

Åh, vad glad jag blev när det kom ett inlägg!! Härligt med promenaden, den måste vara guld värd!! Ta fram den i dina tankar ofta, ofta, ofta...Nu får det banne mej bli ändring, nu måste du bli bättre!! Jag håller alla tummar och tår jag har!! Bort med feber, bort med all j-a cancerskit!!! Jag håller på dej Linda!!! Stor varm kram från Göteborg!!

Anonym sa...

Roligt att ni kunnat vara så aktiva och tillsammans hela helgen!
Kolla i brevlådan imorgon, bara en liten hälsning från mig i Limhamn, Malmö, också förskollärare.

Många varma kramar

Annika Sandberg

m i l l a h . s e sa...

Jobbigt med febern, men skönt att du orkade vara ute en stund med familjen.

Kram!

Sanna sa...

Vad härligt ändå att läsa att du kände dig lite piggare ett tag. Skönt att du kom iväg och kunde gratta Malin också. Hoppas du får lite fler ljusglimtar den här veckan som kommer.
Så söta era hundar är..
Många tankar till er!

Caroline sa...

Hej Linda!
Låter som att helgen ändå vart ok, trots att du har så ont och är såpass dålig i feber o allt... :-(
En sak är i alla fall säker, det är INTE ditt fel, så släng den tanken bums! absolut inte ditt fel finaste Linda!!!
sov gott,
kram Caroline

Tina sa...

Kämpa på å tappa inte hoppet. Ett mirakel kan hända när som helst. Så om det är någon metod du tror på och orkar med så testa den! Kramar Tina

Anonym sa...

Hej Linda!
Var får du dina krafter ifrån? Du är fantastisk ska du veta! Jag följer din blogg dagligen och känner verkligen för dig och din fina familj.

Många varma kramar till er alla!
Sara

jenny sa...

Åh vad glad jag blir när jag ser du uppdaterat. Förstår att det kräver mycket av din energi när ditt mående går upp och ned. Skickar en stor kram och all positiv energi jag kan över till dig.
//Jenny

Anonym sa...

Hej Linda.
Hoppas verkligen att du blir piggare och får slippa feber och smärtor.

Kram till dig/ Sofia

Kristina sa...

oj vad jobbigt att det går så upp o ner för dig. Men skönt att det finns ngt upp oxå. Jag tänker på det du skriver om barnen, mina barn har aldrig haft en frisk mamma eftersom jag varit skadad hela deras liv, aldrig kunnat bära eller lyfta dem eller leka emd dem som andr föräldrar kunnat men vi har hittat andra sätt att ha kul på fast ajg legat till sängs. De ser mig fortfarande inte som bara en sjuk mamma utan den bästa mammam som de ej vill mista. Jag tror dina barn kommer minnas en mamma som älskade dem, inte bara sjukahus livet. Sen hoppas o ber ajg att du ska få leva länge och helst bli frisk. Fast jag var döende i vintras och han aldrig sett mig oskadad så sa min 15 åring mamma visst har du haft ett bra liv. Jag tror de känner mkt mer än vad vi ser utåt. Sen är dina barn små men jag tror de kan känna känslor o hur mkt du älskar dem. Sånt läggs in i dem som goda minnen. Kram kristina i Umeå

Helen E sa...

Bästa, fina Linda!
Dina barn kommer att få så mycket fint med sig i livet. Stor empatisk förmåga och medkänsla med andra. Det visar lille William nu.
Jag tror barn växer i svårigheter de möter och även om jag av hela mitt hjärta önskar att er situation skulle vara annorlunda så tror jag att barnen redan nu har präglats av dina fina egenskaper att de kommer att ha med sig så mycket i bagaget som de kommer att ha nytta av längre fram i sina liv.
Hoppas du får sova gott i natt.
En annan fråga. Min son som snart är 12 år växer ur sina kläder fortare än han hinner nöta ut dem. Nu har han stl 170. Jag har en del fina kläder efter honom, två par fina jeans bl a i storlekarna under 170. (152, 158, 164) om du vill så skickar jag gärna en låda till dig om det är något du tror skulle passa dina pojkar.
Skriv i kommentarsfältet på min blogg i så fall (den är modererad så bara jag ser) så skickar jag gärna till dig.
Jättevarm kram från Helen

äppelblomman sa...

Uscha va jobbigt med desa bakslag:-( Jag har tyvär inga bra grejer att komma med heller för att du ska bli piggare. Skickar istället massor av varma kramar till dej finaste Linda

Annelie och livet sa...

Hej Linda,
tänker på dig. Gott att helgen började bra. Fina foton från ute! Jobbigt att febern kom tillbaks. Förstår att du har många, många funderingar...
Ville bara titta in och skicka en kram!

Jette Feldt sa...

Du är stark du Linda som orkar uppdatera, fota och filma fast du mår dåligt. jag hade nog lagt mig i sängen och tyckt synd om mig själv. Hoppas att febern släpper och att de hittar någon mirakel medecin som kan göra dig bättre.
Styrkekramar från mig till hela din familj.

Beata sa...

Hej!
Vad gullig William är när han sjunger! Vad pedagogiskt och bra att hans gossedjur också fick "nål" på magen. Jag är helt säker på att de känner din värme och kärlek till dem.
Jag tycker absolut att du gör rätt som hänger med på olika familjeaktiviteter då du känner att du orkar, njut så mycket du kan!!!! Fina promenadbilder (snygg vagn förresten, har en likadan fast i brunt:)).

Sov gott i natt och bort bort bort med febern och annan värk!!!

KRAMAR från BEATA!!!

Ossie sa...

NAAAAWWWWW...
Får man vara hur söt som helst när man sjunger... ja, faktiskt båda!
Tusen tack för att du delade med dej!
Håller tummarna för många långa bra dagar!
Var rädd om dej... och gärna en smula egoistisk... det gör dej bara gott!
Omfamna livet är du bra på!
Största kramen Åsa

Anonym sa...

Hej Linda
Har skrivit ett par gånger om att de finns många brå alternativa behandlingar och ser nu att du själv funderar över det.Tycker att du ska börja med något,vänta inte.
Börja med Budwig diet läs om den själv för att veta hur man gör och vad ska man undvika att äta.Ta sellen,Q10,samt,dryck Pau d arco te mycket.Man måste rensa kroppen och stärka immunförsvaret ,ändra kosten inget socket bland annat och då klarar kroppen kanske och kämpa vidare.Ibland kan just de enkla grejer hjälpa dig men du måste testa dem och se.Läs själv om dem grejerna på googel och om andras erfarenhet av att använda de.Läs också om Bill Hendersons protokol.Det finns masor av sidor
bara om Pau d arco te.Men vänta inte börja med det,så snart som möjlig,så det kanske vänder och du blir bättre.Detta är inget som kommer ock skada dig mer utan snarare hjälpa dig.
Det jag önskar dig verkligen är att du tror på det och börjar med det.Och Linda läkarna gör och tror båra på det dem har att erbjuda, ingeting annat.Man måste hjälpa sig själv också så mycket man kan.
Önskar dig många fina och smärtfria dagar med dina fina pojkar och lycka till.
En blogg läsare från Göteborg




intresserad och vill

Anonym sa...

Nej Linda det är inte ditt fel på någotvis att du mår som du mår! Du är så duktig och stark! Verkligen!
Tron kan försätta berg....kramkram från för dig anonym Annica.

Emelie K sa...

Jag hoppas så att du ska få må bra Linda som du själv säger, du är glad för var dag som känns hyfsad. Hoppas du har kunnat sova gott i natt, du finns i mina tankar. Skickar en hel bunt med styrkekramar till dig<3<3<3
Och du, Malin gör världens godaste drömtårta också, den går inte av för hackor... Be att få prova en sån!!! Och hälsa att blir det nåt över får hon gärna skicka den till mig;) :D KRAM Emelie

Emelie K sa...

Jag hoppas så att du ska få må bra Linda som du själv säger, du är glad för var dag som känns hyfsad. Hoppas du har kunnat sova gott i natt, du finns i mina tankar. Skickar en hel bunt med styrkekramar till dig<3<3<3
Och du, Malin gör världens godaste drömtårta också, den går inte av för hackor... Be att få prova en sån!!! Och hälsa att blir det nåt över får hon gärna skicka den till mig;) :D KRAM Emelie

Roffe sa...

Strongt att hinna uppdatera bloggen. Är nog en bra terapi.
Skönt att du kan känna någon lättnad ibland, hade jag bara recept på någon mirakelmedicin så skulle du få det.
Barnen och familjen är en bra källa att ösa kraft ur.
"Min" värk firar 11-års jubileum i dagarna. Har blivit till en kompis även om just tröttheten är en av mina "fiender".
Kommer snabbt och oberäknelig.
Kan bara önska dig och de dina ett så bra 2011 som möjligt.
Energikramar från norr............

Anonym sa...

Hej! Skönt att höra ifrån dej.
Ett tips till dej, gå in på immun.se o sedan cancer som står till vänster o läs en artikel från en tjej som heter carina, som har cancer ganska likt dej. Kanske vore värt att pröva! Tänker på dej o skickar massor av kramar

Gun

Anonym sa...

Hej Linda!

Vad glad jag blir att du haft en helg när kunnat fungera någorlunda nomalt med uteliv och besök.

Jag tänker på det sista du skrev; att man alltid sjunger tillräckligt bra för sina barn. Det stämmer inte riktigt. När min son var i 3-årsåldern och jag skulle sjunga för honom så sa han: "Sluta pjata mamma". Hahahaha... det var ju rätt gulligt. Av barn får man ju faktiskt höra sanningen.

Hoppas att du får en bra dag idag också.

Kramar

Lizen

Angelica sa...

Skönt att du orkkat vara ute med familjen lite, underbart att se bilder på det.

Ha en så bra dag du kan!

Kram

malinj80 sa...

Tack snälla ni för att ni kom förbi!
Och ett stort tack för paketen!
Synd du inte kan ta lite av Williams energi, han har ju så det räcker o blir över ;)
Tänk om man hade ett barns energi!
Håller mina tummar stenhårt för att febern ska flyga iväg så du blir piggare!
Många kramar

Nea sa...

Nä, inte kan du göra något åt att du mår som du gör. Och jag tycker det är bra att du tar vara på alla stunder då du har krafter och umgås med familj och vänner. Det är ett litet sätt att vinna cancern just den stunden.

Att William leker med haren är ju också bra för på det viset processar han det som är vardag nu i er familj. Genom leken blir också nålarna och sjukdomen en del av livet, för så är det ju bara i er familj just nu.

thile sa...

Åh, så herlig Linda! Jeg kan ikke hjelpe, men jeg får tårer i øynene. Så fin sang av mamma og William. Han er så go og charmig din sønn :-)
Så underbare bilder, så glad du er med.
Jeg vil så gjerne trylle bort all smerte og ubehag. Du er ett så varmt og nydelig menneske, du fortjener kun det beste.
Tenker på deg.Varm klem

Anonym sa...

Du har ett underbart liv.
OM inte .......!

marianne

Lisa sa...

Vilken sötnos han är er William :)

Och jag tycker du sjunger fint och gillar verkligen din härliga dialekt!!

Håller tummarna hårt hårt för att du får fler och fler sådana här bra dagar.

Kram Lisa

Anonym sa...

Hej du världens kämpe,
jag förstår att du tvivlar och funderar på "varför" och vad du kunde gjort annorlunda. Men du Linda, jag läser varje inlägg flera gånger och jag ser bara så mycket kärlek och livsglädje i allt du gör ! Du är underbar, du är bäst ! Och allt du gör är rätt för dig och de dina, du kan inte göra annat.

Du är underbar, bara så du vet ! KRAM från cyberspace

Anonym sa...

Be din man att åka till en hälsokostaffär genast o köp Pau D´arco te. Jag har skriivit om det tidigare o såg att någon annan också tipsade om det. Sen finns det björkaska, silver, c vitamin mm som du dessutom kan ta.
Försök med allt.
Kram

Lotta A sa...

Trist när det sker bakslag, när du minst anar det.....
Att den där febern aldrig kan hålla sej helt borta.

Så mysig han är er lille William, härligt att höra eran fina sång.

Fina foton på er alla....
Tänker på dej
De varmaste kramarna från Lotta

Anonym sa...

Vad härligt att ni fick en sån go helg. Ffa för barnen också. Ta vara på din tid och njut när du kan. Och, den dumma tanken att skuldbelägga sig själv kan du kasta bort. Det är ingens fel att du mår dåligt. Bara tråkigt för er alla. Kramar Gisela/Hagasessorna

Anonym sa...

Hej Linda,förstår att det är svårt att välja bland alla goda råd och med tanke på att du kanske missat ett av dem vill jag påminna om distanshealingen som är gratis.Du har möjlighet att prova redan ikväll om du går in och anmäler dig på www.thorbjorn.se.
I övrigt för att stärka immunförsvaret är det höga doser av C-vitamin som kan hjälpa dig det ska köpas på Hälsokostaffären,för att upptaget ska bli optimalt.Även Zink är bra för immunförsvaret och som nämnts i tidigare inlägg-Q10 och Selen.
Läkarna rekommenderar bara det som är godkänt enligt "vetenskap och beprövad erfarenhet"och de kan inte ta risken att göra något utöver det som Socialstyrelsen
har godkänt.
Med hopp om ny positiv,läkande energi till Dig
//Ann

Ninna sa...

Kära fina Linda, att leva i nuet är bra för alla människor, gårdagen kommer aldrig mer igen och framtiden vet vi inget om. Dina barn älskar dej här och nu och du är en fantastisk mamma, barn klara sjukdomar bättre än vi vuxna.
Tänker mycket på dej.
Kramen om länge länge.
Cecilia

Anonym sa...

Åh vad skönt med en update! och att du mått bättre!!!
Mer såna dagar önskar vi dig!!!
Rebecca

linda sa...

Hej!
Jag började läsa din blogg då du också var med i februariforumet på aff.

Nu har jag och Elliot kollat på William som sjöng och Elliot klappade händerna åt honom!

Tänker på er!
Kram kram!
litenlinda

Anonym sa...

Absolut ingenting är ditt "fel"!
Kram

Anna sa...

Hej Linda!
Har precis läst artikeln i Mama, vilken fin artikel!!
Du var/är verkligen värd titeln Årets Mama!
Hoppas att du får en bra dag!
Kram Anna

Elin sa...

Vilka härliga bilder på familjen :)
Hoppas att ni får ha många såna dagar framöver! Håller tummarna!
Stora kramar

Linda sa...

Nej verkligen inte ditt fel att du mår som du gör. Kram