tisdag, december 28, 2010

DÅ VAR MAN PÅ SJUKHUSET IGEN

Vi hann gå och se filmen. Lyckades hålla febern och smärtan i schack ganska bra, men däremot var jag så trött att jag slumrade till flera gånger. Jag tror att filmen var rätt bra, åtminstone sa maken att den var det, men jag behöver nog se om den för att få bättre sammanhang. Så tyvärr får ni ingen recension av mig här.

Men nu är jag återigen på sjukhuset. Läkaren ringde och sa att de troligtvis behöver ta fler prover och försöka utreda vad som orsakar mitt höga crp, så istället för att styra bilen hemåt blev det mot sjukhuset.

Fy vad trist det känns att hamna här gång på gång! Är så trött också att jag helst bara skulle vilja sova. :-(

48 kommentarer:

Johanna sa...

Trist :-(

Hoppas de snart har hittat rätt medicin så du kan slippa den dumma febern.

Stor kram

Gunilla sa...

Jag lider med dig. Kan du inte få en paus nu så du hinner hämta dig lite.
Jag tycker att du och din familj har haft det tufft nu en längre tid så jag ber för att det skall vända och att du kan få må lite bättre.
Kram från en bloggläsare

Anonym sa...

Men vilken trist dag :-S Jag hade hoppats din dag skulle bli bra .
Hoppas de nu hittar art febern kommer från och att du får en rätt medicinering
Varma kramar /Kristina

Anonym sa...

Det var ju inget roligt avslut på dagen. hoppas du snart får åka hem igen.

Anonym sa...

Vår kjære, fine venn, håper de finner noe som kan kindre feber og tretthet.
Mange varme klemmer.

Sister Moonshine sa...

Jag håller tummarna hårt hårt att man hittar orsaken och kan göra nåt åt det. Kram.

/Åsa

Caroline sa...

*kram* Sov nu, försök att vila och återhämta dig. Vi finns kvar här med dig när du vaknar!
kram Caroline

Lotta A sa...

Fy, så himla trist.....:-((
Hoppas läkarna kan finna, vad det är som inte är helt bra.

Tänker på dej <3
Kram Från Lotta

Ima sa...

Men nu får det räcka! För längesen faktiskt!
Tänker på dig hela tiden! Skickar många kramar

Gena sa...

Lilla vännen vad trist men du är ju otrolig som går på bio trots att du har feber osv du är stark Linda o det blir din överlevnad du blir snart bättre vännen Kramar

Anonym sa...

Tänker på dig!!!

Kram, Carina Damgren

MillaH ♡ sa...

Fy så trist :O(
Kramar!

Anonym sa...

ÅHHH!! Attans!!
Tur att ni hann gå på bio i alla fall.
Kram,
Anette

Anonym sa...

Massor av styrkekramar till er. Hoppas att de kan komma på vad som ger dig feber.
Kram Annette

Anonym sa...

Kära du...hoppas att den envisa febern ger sig.

Du finns i mina tankar...är inte troende så men jag var på midnattsmässa på Julaftons natten och satt där i kyrkan och tänkte på dig. Önskade att du ska få må bra.
Du är en riktig kämpe!!
Kram Nina

S*Kimatos Maine coon sa...

Usch vad tråkigt :-( Lider med dig....hoppas att du snart blir piggare. Många kramar!

Susanne sa...

Så synd jag tycker om dig. Du kämpar och kämpar men åker på bakslag efter bakslag
Hoppas på bättring gör
änglamamman Susanne

After BC sa...

så trist men det enda positiva är att du har chansen att vila , och att vila kan ge dig krafter till nya tag mot monstret...jag håller tummarna och sänder dig lite tårfyllda kramar, men kan inte låta bli att bli tårögd när jag tänker på din kämparlust..knäpper händerna med, kan kanske kanske ...

Kramar Chili

milo sa...

stackars dig Linda. men du har iallafall all kompentens som behövs runtom dig på sjukhuset. om man nu ska försöka va positiv...kram

Sarah sa...

Lilla gumman! Vet hur trött man blir av att hamna på sjukhuset gång på gång. Men försök att acceptera det och se det som en resurs. Kanske inte det enklaste. Men du behöver nog lite hjälp på traven att fajta bacillen likväl som cancermonstrena. Hoppas att de kan knäcka nöten som får dig att må lite bättre. God fortsättning på dig och familjen. Kram Sarah

Magdalena sa...

Nej, så trist!! :-( Hoppas att de snart kommer på vad det är som orsakar det höga CRP:t, så att du får komma hem snart igen. Stora kramar från mig!

"Kinna" sa...

Ja,passa på att sov nu, när du har det lugnt omkring dig.

Anonym sa...

ahhh va tråkigt :o(
massa kramar och kraft!!!
Annelie♥

Ninna sa...

Älskade Linda, du är i mina tankar.
Febern ska ner och det är nu.
Kramen om.

Emilia sa...

Tycker att det är bara bra att läkarna tar dig på allvar!
Styrkekramar

Jag är Elisabeth sa...

får du ha kvar en säng på sjukan hela tidne eller slussas du runt och måste dela rum med massa andra sjuka? Hoppas innerligt att du får åka hem och sova.
KRAMEN
Elisabeth

Anonym sa...

När ska motgångarna ta slut för dig. Nån gång måste ju läkarna hitta vad som ger dig sån hög feber. Hoppas att du kan vila och sova bra inatt.

Kramar om dig

Pernilla

Anonym sa...

Nääää! Nu får det vara nog! Du kämpar som ingen annan jag vet och ändå slås dina ben undan gång på gång. Att du orkar är helt ofattbart!
Jag önskar att jag kunde ha tagit din smärta, din besvikelse, dina eviga bakslag, din yrsel och trötthet och andra symtom om så bara för några timmar så du kunde få lite respit.
Du är fantastisk, du är min idol.
Önskar av hela mitt hjärta att du får nån bra dag snart.
Kramar/E

Anna L sa...

Styggt av febern att inte släppa taget om dig! Glad över att ni hann gå på bio!
Kram
Anna

Anonym sa...

:( Usch så ledsamt Linda. All styrka till dig!! Kram från Anna

Helena sa...

Så tråkigt för dig och Lars, att dagen tog denna vändning. Hoppas det vänder snart igen, och att du får komma hem och vara nära din familj.
Håller tummarna för att läkarna ska hitta vad som orsakar feber och högt CRP.

Anonym sa...

Gullet, tänker på dig och hoppas på det bästa !!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Kram Kristina

Anonym sa...

*suck*
På julottan här i bykyrkan bad prästen oss under bönen att tänka på nån som har det svårt just nu, och jag tänkte bla. på dig/er. Försökte mobilisera alla goda krafter och tankar. Hoppades så innerligt att du kunde känna en vind..fläkt..och få känna dig starkare och med mindre smärta.

Försök vila och släppa alla tankar på allt elände.
(lättare sagt än gjort, jag förstår det)

/bloggläsare Monika

Anonym sa...

Jag vet inte vad jag ska säga!
Vad kan man säga?
Vill så gärna hjälpa,vill så gärna göra någonting för dig och alla andra som drabbas av otäcka djävulska sjukdomar.
Men jag vill att du ska veta att jag tänker på dig och din familj och ni finns imina böner.
Kramar!!!!!
Ann.B

LinaS sa...

Usch att du aldrig kan få ro din stackare...
<3 Många kramar <3

Jag är Elisabeth sa...

Vad f-n!!!! jag går in här på din blogg hela tiden och väntar på att du ska göra ett inlägg där du skriver att du är hemma igen!
Håller tummarna och tänker på dig konstant! Ge inte upp, vi går i varandras fotspår hela tiden och vår tid på jorden är inte över på jättelänge.
Nu kämpar vi! KRAMKRAMKRAMKRAMKRAM...
Elisabeth

Anonym sa...

nej...vad ledsen jag blir...man tycker ju att de borde kunna ta reda på vad febern och det höga cpr beror på. Att du inte kunde få en bra dag, hoppas hoppas det blir en bättre morgondag Kram Ulli

Mia sa...

Jag förstår att det känns tråkigt, hoppas nu verkligen att de kan klura ut vad som får dig att ha så hög feber. Så fort de vet det, kanske de kan råda bot och då kan du börja med Xeloda igen!

*kram, kram*

Ingela sa...

Nej, så trist! Jag lider med dig och hoppas verkligen att dom ska hitta något som biter på din feber. Det bara måste dom!
Kram Busan

Ludmilla sa...

Härligt att ni hann komma iväg men typiskt att du är inlagd igen. Hög crp är inte toppen!

Styrkekram

H sa...

All styrka till dig!

Kram!

maria sa...

All världens tankar....

Sandra med Oliver och William sa...

Tusen kramar till fina dig och din fina familj!

Ni finns i mina tankar dagligen!

//Sandra

Annica sa...

Hoppas du får antibiotika och piggnar till lite så ni....du och Lars och barnen får mer tid tillsammans! Du är så tapper som slåss så hårt mot dessa monster...

Grodan sa...

Usch va trist att du måste in på sjukhus igen.
Funkar inte antibiotika mot febern?
De måste ju hitta ngn medicin så din kropp får vila lite så den är stark nog för Xelodan.

StyrkeKram Grodan

Ann-Louise sa...

Tänker så på dig och hoppas att du kan få börja med cellgifterna igen så du kan fortsätta kämpa för att utrota cancermonstren. Kram!

Anonym sa...

Hej Linda
Det förstår,att det är jättetrist på sjukhuset. Men detta är det enda möjliga för att komma någonstans i din stora kamp mot fienden.
Klok läkare !
Hitta orsaken till att du har så mycket feber så man kan slå tillbaka sedan med cytostatika och allt annat som kan hjälpa.
Kramar från mig

Anonym sa...

Fy så tråkigt!!
Tänker på dig, hoppas verkligen du snart är hemma hos din familj igen..Många kramar Petra från Lund.