SNART ÄR BEBISTIDEN ÖVER

Igår hade vi besök av våra vänner Jenny och Petter. Det var jättelängesen vi träffades. Faktum är att sist vi sågs var jag gravid. Efter detta har vår bebis hunnit födas och Jenny har också varit gravid och fött en fin liten bebis.


Middag ute på altanen.


Adam, Noa, Stella och Simon.

Jag kallar ju vår lille Erik för bebis fortfarande, men när jag höll deras lille kille insåg jag att vår bebis börjar bli ganska stor! Vi har snart ingen bebis längre och kommer aldrig ha någon igen heller.


Anton (7 veckor) fick den här mössan av oss. Visst blev han söt i den!

Vi åt en sån god kycklingpaj igår. Visserligen har jag svårt att känna något större sug efter mat och riktigt uppskatta det jag äter, men denna var faktiskt god. Har frågat efter receptet så jag kanske lägger ut det här sen.

Idag får det bli en riktigt lugn dag. Den här helgen har bjudit på alldeles för lite sömn och jag känner mig inte riktigt på topp. Två förkylda småbarn + ont i kroppen + en make som snarkar högt = jättedålig kombination och inget jag rekommenderar! Sömnbrist påverkar en mer negativt än man kanske tror.