onsdag, augusti 18, 2010

FRYSER OCH SVETTAS

Vaknade i morse och hade feber. Tror jag hade det hela natten också för jag frös och svettades om vartannat och sov ganska dåligt. Den har skuttat upp och ner hela dagen, men nyss när jag kollade hade jag nästan 39 trots Panodil så jag känner mig rätt matt. Det gör fortfarande ont på sidan av bröstkorgen och bak mot ryggen, så jag träffade läkaren idag när jag var på sjukhuset och han trodde det var någon inflammation. Så jag ska smörja med Voltaren gel och äta Diklofenak (vilket jag redan äter maxdos av) och se om det blir bättre.

Även om jag inte mått riktigt bra idag så har jag inte spenderat hela dagen på soffan. Dels har jag varit på sjukhuset och fått min strålbehandling. Min gulliga kompis Malin var med mig dit idag. Var även på A6 en snabbis och fixade sidenband till dopklänningen och kläder till dopet. Nu i eftermiddag har vi haft besök av min makes goa familj från Kyrkekvarn. Eller hans familj? Ja, de är ju min familj också nu! En jättestor härlig släkt har vi! :-)


En glad liten Erik som smakar på Sempers milda fullkornsgröt för första gången. Han älskade den och det var ju bra för det kom en stor låda (en hel årsförbrukning?) med gröt med posten idag.


William som var mutad med små bitar av kassler och äpplen för att hålla sig lugn medan jag lagade mat.


De här underbara bilarna fick de små grabbarna i doppresent och födelsedagspresent (lite i förskott, Eriks dop är nu på lördag och William fyller 2 år nästa torsdag).


Den här otroligt fina blomgruppen fick vi i bröllopspresent av mina föräldrar, mostrar med familjer och mormor och morfar.


Vackra Orrefors-ljusstakar som vi fick av min mans snälla arbetskamrater.


Så fin dikt! (klicka på bilden för att se kortet i större format)


Och ett så vackert kort!

Har ännu fler grejer som jag vill visa här och tacka så mycket för, men jag känner mig rätt krasslig och orkar tyvärr inte just nu, utan det får bli sängen istället och hoppas på att jag vaknar piggare i morgon!

Men en till vill jag tacka först - min ena lärarinna som jag hade på lågstadiet. Tack snälla söta för bidraget till Cancerfonden, men även för brevet som kom igår! Vet inte hur jag ska kunna tacka tillräckligt... men än en gång ett stort TACK!! :-)

Cancerfonden har nu genom min insamling och tack vare alla era bidrag fått in otroliga 35 870:-!

7 kommentarer:

Jag är Elisabeth sa...

Jag fick ett mail från en "cancervän" med samma diagnos som mig idag. Vi har spridd bröstcancer och nu har hon fått det i hjärnan vilket förkortar livslängden avsevärt.
Jag är så ledsen just nu att jag inte orkar ta tag i någonting. Tog fram neccessären för att börja packa för London men kom inte längre. Har tappat upp ett varmt bad istället.
Hur j-la orättvist kan livet vara? Med vetskapen om att mina prover börjar svajja utanför normalvärdena så är jag LIVRÄDD för läkarbesöket på tisdag. Tänk fall de säger att det har spridit sig? Tänk fall jag måste börja med cellgifter pronto igen? Jag kanske ligger under en droppställning igen i nästa vecka? Jag vet att min tid är räknad här på jorden. Men just nu mår jag bra. Tror jag? Eller har jag bara vant mig vid smärtan? Den molande värken som vandrar runt i min trasiga kropp? Lederna låser sig när jag varit still för länge. Handlederna ska få kortison snart igen. Knät spökar fram och tillbaka. Jag åker på nackspärr titt som tätt. Ryggen känns som den ska gå av när jag bär runt på Joel. Men ändå biter jag ihop. Jag ångar på som ett lokomotiv. Alla runt omkring räknar med mig. Mitt yttre är helt och ser "friskt" ut. Vem kan se den trasiga insidan? Vem kan känna den trasiga insidan?
Jo, jag. Jag känner att det är maskinfel. Inte alltid. Det kan gå timmar utan att jag tänker på att jag är sjuk. Det är timmar som jag känner mig lycklig och lever ett härligt stressigt och rörigt svenssonliv. Sedan kommer det ett hugg i kroppen någonstans eller en tanke som tar sig fram i hjärnan. Och jag blir påminnd. Jag har cancer. Jag har obotlig cancer. Och jag kommer aldrig någonsin mer vara frisk.
Jag lever mitt "friska" liv i en sjuk kropp och innerst inne är jag livrädd.

malinj80 sa...

Tack för idag gumman!
Säg bara till om de e nåt mer jag kan göra för er!
Var en trött Lilleman efteråt. Han åt, sen somnade han i gungan o sov en bra stund!
Håller mina tummar för att du ska vara feberfri i morgon.
Kram Malin

Lisbet Lindell sa...

Hoppas du snabbt blir av med febern och får må lite bättre. Fina gåvor ni fick:)

Kram från Lisbet

Lotta A sa...

Fy , det låter inget vidare med så mycket i feber......
Då mår man ju inget vidare!
Hoppas att det ger med sig snabbt.

Så otroligt fina blommor och gåvor ni fick,Och så söta bilarna var grabbarna fick i present.

Så gulliga bilder på grabbarna ....
Tänker på dej
Många kramar från Lotta

Ingrid sa...

Hej Linda!
Så fina bilder från ert bröllop! Ett vackert brudpar, måste säga att din man har både ett snällt och snyggt utseende. Ni passar ihop tillsammans med era underbara barn.

Kolla så det inte är lunginflammation du har fått eftersom du har så hög feber. Hoppas att du snart mår bättre!

Kramar

Ingrid

Annelie sa...

Ja, feber suger verkligen. Jag har nu börjat må bättre efter 40 graders feber och en sådan värk att jag trodde kroppen skulle gå sönder. Hoppas du snart blir feberfri och att det inte är mer än just en släng av feber.
Ni var verkligen en vackert brudpar. Och jag är glad att du fick må så bra som verkar ha gjort.
Ha det gott!
Annelie

Pysslan sa...

Så fina bröllopspresenter. Sånt man blir glad av.
Kolla upp varför du har feber så att det inte är några läskiga bakterier. Kram Heidi