Den lille "tannalöse" bebisen. Hmm, och jo han ser ju väldigt sur ur...! Nä, han är faktiskt nöjd och glad för det mesta, men visst kan han ha en dålig dag ibland han också. Det kan vi nog alla.
Jag var inne och fick min strålbehandling efter lunch. Själva behandlingen gick väl rätt bra tycker jag. Den tog inte så många minuter och påminde en del om strålbehandlingarna jag nyss gått igenom. Jag fick ligga på en hård och ganska obekväm brits medan jag höll i en liten ring. Maskinen surrade sen en stund över magen och därefter surrade den en stund under min rygg och sen var det klart. Det känns ingenting särskilt medan man ligger där.
Sen när övriga familjen kom och hämtade mig så var det typ tiomiljoner grejer som vi egentligen hade behövt göra... köpa välling, kattmat och allt vad det nu var. Men vi fick ge upp efter en stund och bege oss hemåt. Vår bil (= folkvagnsbuss) skumpar ganska mycket och det var inte alls vad min rygg klarade av just då. Fick svälja många gånger för att inte spy ner hela bilen!
För att överhuvudtaget komma ur soffan i eftermiddag så har jag fått ta mer smärtstillande idag än jag egentligen vill ta. Nä, detta har inte varit min allra bästa dag. Vill inte gärna ha en repris på den.
Men - i morgon är det en ny (och förhoppningsvis mycket bättre) dag!
21 kommentarer:
Åh, håller tummarna för att morgondagen blir bättre!!
Det låter som att det varit en tuff dag för dig... Hoppas att allt känns lite lättare i morgon.
Kramar i massor!
Linda!
Hoppas morgondagen blir bättre och du har bröllopet nästa lördag att se fram emot. Vilka fina barn du har! De ser så förnöjda ut, men det måste de väl vara med en sådan mamma!
Kramar
Ingrid Benjaminsson
Åh, vad jag önskar dig en mycket, mycket bättre dag!
kramar,
Sanna m S, B och J
Hej! Jag försöker läsa din blogg varje dag, vilken fajter du är!! Är själv mitt uppe i en jobbig grej men allt mitt blir så pyttigt när jag läser om din kamp!! Du om nån kommer ju fixa det här!!
Kram Elin
God Morgon!
Har börjat läsa din blogg och tycker du är en grym mamma, sambo och tjej och fortsätt kämpa som du redan gör.
Men glöm inte heller av att man måste inte vara stark hela tiden, man får lov att vara "svag" ledsen och framför allt arg på det som hänt-händer.
En fråga tapeten med stjärnorna är det lösa stjärnor som du satt på en vit tapet eller är det tapeten som redan är så??? Jätte fin.
Kram en som levt med cancer i familjen och vet hur det är.
Hoppas det blir en bättre dag idag, synd att du ska behöva ha så ont!!!
Du är en riktig kämpe Linda och har en fin blogg- många kramar ulli
Hoppas din dag kommer bli bättre idag! Kanske e nån tand på G för Erik. Isak har faktiskt inte varit så jättegrinig nu när han fått sina!
Kram kram
Hoppas du får en bättre dag idag! Kram Jane
Hej, har precis hittat hit vis George Schottl och är direkt fast i ditt öde. Sådan styrka och värme när du beskriver din vardag.
Min pappa brukar känna ökad smärta direkt efter strålningen (skelettmet. efter spridd prostata) men efter 1-2 dgr brukar det lätta rejält. Strålningen har faktiskt haft över förväntan resultat vad gäller smärtan. Håller tummarna för att det blir så även för dig.
Kram från trebarnsmor
J
Håller mina tummar för att det blir en bättre dag idag!
Kram Lisbet
Hej Linda!
Hamnade på din blogg via Georges och jag är förstummad över vad som pågår hemma hos dig.Jag drabbades själv av en cysta i hjärnan och blev opererad med mitt 4:e barn i magen. Detta skedde i v.16 och allt gick bra. Vi hade oxå tätt mellan 3:an och 4:an men hela sjukdomsförloppet gav familjelivet i käftsmäll för jag var helt slut och med en bebis och alla andra krav så var det tufft. Jag såg att någon annan kommenterat oxå-var inte rädd för att be om hjälp, var inte så stark utan du behöver vila och få vara ego för att kunna bekämpa den elaka sjukdom som härjar i din kropp just nu. Även din man bör få stöd och egen tid för det är tufft att stå bredvid oxå..ni gör det så bra!Jag hopas du får smärtlindring och är mår bättre snart och får ett fantastiskt bröllop!
Mia
PS!Du hittar min resa under etiketten Corpus Pinelae Cysta i min blogg om du känner att du orkar/vill läsa.
Hej vännen!
Jag förstår att du känt dig ledsen. Värken måste ta på ditt humör och din kraft. Men du är ändå så stark och vid gott mod, du är fantastisk!
kram Caroline
Hittade din blogg för några veckor sedan och älskar ditt sätt att skriva och trots din smärta och sjukdom skriver du så positivt och man lämnar ändå din blogg varje dag med ett leende.
Kram!
Hej Linda. Hittade hit för ett tag sen men har lite lång startsträcka innan jag kommenterar. ;)
Jag fascineras av hur du orkar vara så positiv när du har ont överallt, din stackare! Hoppas att strålningen och tabletterna hjälper snart för det måste vara ganska nedbrytande för psyket att ha så ont :/
Kram Lena
Skickat en gåva till din insamling och håller alla tummar och ber till alla högre makter att dina barn får behålla sin mamma i många långa vackra år.
Många styrke kramar från mig och min familj.
Men fy vad du får lida,nu måste det bara vända! Hoppas du blir piggare snart så att du orkar busa med dina småttingar! Massor med kramar!
Det låter som gårdagen var en oerhört tuff dag du kämpat dej igenom.......
Vi hoppas innerligt att denna dagen blir så mycket bättre.
Tänker på dej
Kramar från Lotta & Ante
Vad du har det kämpigt Linda. Håller alla tummar och tår för att behandlingen verkar fort nu. Förstår att du är otålig att kunna bli rörlig och ta hand om dina barn igen. Hoppas du kan tillåta dig själv att vila och ta hand om dig och låta andra få hjälpa dig med sådant du inte kan just nu. En dag i taget. Tänker på dig. Kram från Karin
Hoppas att det blir bättre! Du är grym, din blogg är underbar. Livet ÄR orättvist. Småbarnsförldrar ska inte FÅ bli sjuka, helst inte ens förkylda.
Du tar fantastiskt fina bilder! Jag skulle mer än gärna se dig som fotograf när det skall tas bilder av mina två barn.
Jag är särskilt förtjust i den på sonen i badrock med en blå bil(?) i handen. Den lilla droppen på underläppen - åh, så fint!
Jag önskar att jag visste var du bor och att du skulle orka fotografera mina barn. Självfallet önskar jag också att du skall bli från din cancer och dina smärtor - faktum är att jag känner att du har många år framför dig och att du kommer att få ett gott liv. Det är gräsligt nu, men du kommer att bli bättre!
Allt gott från mig!!!
Monique
Skicka en kommentar