Jag var ensamstående med honom i rätt så många år och han har fortfarande ingen kontakt med sin pappa. För mig är det svårt att förstå hur man kan ha ett barn som man inte vill träffa.
Att vara ensamstående mamma var tufft ibland, framför allt ekonomiskt, men överlag så gick det rätt bra ändå. Kanske för att jag inte hade så mycket annat att jämföra med. Har alltid haft mycket hjälp och stöd från min familj och vänner.
Sen gick det snabbt från att vara en liten familj på två till en stor familj på sex personer! Min sambo har också en son sedan ett tidigare förhållande och tillsammans har vi nu även de små grabbarna (E som är 6 mån och W som fyller 2 år i slutet av augusti).
Tänk vad snabbt livet kan förändras. Och samma ord gäller ju min sjukdom. Ena dagen kärnfrisk - nästa dag sjuk i en allvarlig form av bröstcancer! Ibland är det nog tur att man inte riktigt vet hur morgondagen ser ut.
4 kommentarer:
Jag kan bara inte förstå hu rman INTE vill ha kontakt med sitt barn. Jag förstår inte..
Nej det är svårt att förstå hur man kan välja bort sitt eget barn. Min stora tjej har periodvis blivit bortvald av sin pappa, men de har viss kontakt numera i alla fall, mest tack vare hans fru skulle jag tippa på. Kram.
Ja, det är sant att livet snabbt kan förändras. Både till det bättre och till det sämre. Man borde nog över lag vara bättre på att ta till vara det goda man har i livet.....en klyscha, men värd att tänka på! Kram på dig
Jag kan inte heller förstå att man inte vill ha kontakt med sina barn.
Men du Linda vilken härlig fin familj ni är nu kram kram
Skicka en kommentar