Sen så har vi ju en bebis här också som ser till att det blir ännu mindre sömn. Han äter ungefär var tredje timma dygnet runt. Även om vi försöker turas om med matningarna om natten så vaknar man ju iallafall.
Natten som gick och natten som kommer ska A och W sova hos mina föräldrar. Vi bor ju lite trångt här, så när E vaknat och skrikit om nätterna har även W vaknat och varit ledsen. Längtar tills vi flyttar i mars och får större yta och fler rum.
4 kommentarer:
Härligt att ni hittade en bra lösning,och att barnen kunde sova hos dina föräldrar.Det måste vara "guld" värt, för det är ju otroligt viktigt med sömn.
Skönt att allt annars känns lite bättre för din del......
Tänker på dej
Alla här hälsar så gott!
Kram
Jag hittade din blogg genom en vän till mej som är vän till dej.
Det gör mej så ont i hjärtat vad ni går igenom. Jag tänker mycket på er och håller alla tummar att du kommer att övervinna denna hemska cancer!
Stora kramar K
skönt när det finns folk omkring som kan avlasta, det behöver man verkligen. Guld värt <3
hoppas du mår bättre imorgon
kram Monica R
Hej Linda. Helt otroligt att läsa om er resa i livet. Vår familj är i stort sett i samma situation.. Min fru, 33år, fick diagnosen malign coloncancer när hon var gravid i v.18. Den 8:e januari föddes vårt tredje barn genom snitt i v.32+2. Trots riktigt dystra nyheter i höstas, så har allting utvecklats bättre än förväntat. Både med barn och mamma.
Ska tänka på er! Mvh Björn
Skicka en kommentar