Fy vad otäckt det var! Även om jag VET att man inte ska lämna en bebis på skötbordet utan uppsikt så tog jag ett steg åt sidan för att ta hans pyjamas ur byrålådan. Han låg där och vevade och sparkade med armar och ben och på något sätt lyckades han förflytta sig, så i ögonvrån ser jag hur han faller rakt ner i golvet och landar med ansiktet före! Man hinner tänka väldigt mycket på den sekunden som det tog innan jag fick upp honom!
Jag kände mig verkligen som världens sämsta mamma!
Han skrek lite grann direkt efteråt, men sen var han precis som vanligt och skrattade och tjoade. Tack och lov verkar allt ha gått bra. Jag ringde till akuten och de sa att ville vi så fick vi komma in, men de trodde inte att vi behövde vara oroliga eftersom han inte var slö, kräktes eller så. Han åt och somnade som vanligt runt 19-tiden, men vi väckte honom ett par gånger under kvällen för att se att han gick att få kontakt med.
Det kunde dock gått värre med fallet eftersom dammsugaren och lite andra grejer stod precis nedanför skötbordet. Han har en liten blåtira idag, men för övrigt är han helt oskadd.
Första blåtiran. :-(
11 kommentarer:
usch man blir så rädd när det händer en olycka. Men du är absolut ingen dålig mamma!
Ha en härlig helg!
Kram Malin
Det är ju så hemskt när sådant händer!
Här hände det när Cajsa var 8 månader att hon föll ner från skötbordet,jag minns den dagen som det skulle vara i går.........
Jag var helt knäckt i flera dagar efter det hände,och varje gång jag tänker på det även nu när det är så många år efter så känner man sig som en kass mamma.
Men det hände på ett ögonblick,och det blev il transport till vårdcentralen .Men allt var helt okej med henne, så allt slutade gott!
Va tur att det gick bra :) Gud vad rädd jag också hade varit om det hade varit Inez, än så länge rör hon sig inte så mycket!
/Jonas
Kära Linda, det är sådant som händer! Vi är bara människor. Det var en ängel som tog emot William, det tror jag med! Du är en underbar mamma, ingen dålig! Sådant där händer på en hundradels sekund och visst chansar man ibland. Att du vågar vara ärlig och sårbar är så imponerande och befriande tycker jag.
Jag passar oxå på att önska er en härlig helg! Själv ska jag jobba..börjar om 1½ timme och jobbar sen heeela helgen i princip, delade turer imorrn och på söndag!
STOR KRAM
/Mia
Åhh stackars liten!!! Va skönt att de gick bra! Känner igen dina tankar runt de, hände mig med när A va liten... Skulle bara vända mig om å kolla på I å så plötsligt låg A på golvet..
Åhh de finns många mammoor som varit med om de,
KRAM TILL ALLA OSS BÄSTASTE MAMMOR!!!
Hej,hittade från min Vän Sara i Norges blogg. Jag har tidigare varit inne på Rippes sida eftersom även jag har Maine Coon katt:-) Hemskt obehaglig händelse att ens barn ramlar ned från någonting minns då min son 4månader gammal ramlade ned från sängen:-(. Hemskt tur att det gick bra med W.
Trevlig helg/Anna-Karin
Oj..vilken tur i oturen att det gick bra iaf. Förstår din "panik" då det hände..Mitt hjärta hade säkerligen oxå stannat för en sekund eller två!
Kram
Hej Linda!
FY så hemskt! Men vilken tur att han hade änglavakt. Det är sådant som händer på en halv sekund. Du är en JÄTTEBRA mamma. Jag fick inget av jobbaen jag sökt fick jag veta idag :( ska scrappa lite så jag blir på bättre humör :) Kram
Naaaw stackars liten!!! Himla tur att det gick så bra som det gjorde
Usch, va otäckt. Skönt att allt gick bra. Mira ramlade ur vagnen en gång så jag vet vad du menar med att man känner sig som världens sämsta mamma. Kram
Kika in på min blogg =)
Skicka en kommentar